Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utförsåkning på skidor, av kapten Sigge Bergman - Taktik - Träning - Tävlingsregler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTFÖRSÅKNING PÅ SKIDOR
vara klar i hjärnan och lugn men
samtidigt blixtsnabb i rörelserna.
Av största vikt är att noga studera banan
före åkningen, så att ordningen mellan
portarna och dessas utseende noga inläras samt
själva åkningen i detalj planeras. I annat fall
blir lätt felkörning följden.
Under åkningen skall blicken hållas långt
fram i åkriktningen och ej fästas vid
skidspet-sarna och den port, som ligger åkaren närmast.
I störtloppet omsättes slalomåkningens
såväl teknik som taktik. Elegansen måste
stå tillbaka för säkerheten. En bredare
skidföring är därföy ofta att föredraga.
Även här måste banans utseende noga
inpräntas, vilket bäst sker genom att man
till fots tar sig uppför banan (jfr dock
»Tävlingsregler», sp. 1168).
Under störtloppet måste åkningen
ovillkorligen ske utan spänning. Eljest
inträffar snart trötthet, balansen blir
osäker samt åkningen orytmisk och långsam.
I storslalom bli såväl taktik som
teknik en kombination av specialformernas.
Det är en tävlingsform, som förenar
störtloppets fart med slalomloppets elegans
och teknik.
Träning.
Träningen för utförsåkning består
liksom vid all annan idrott av
konditionsträning och specialträning.
Konditionsträningen omfattar promenader och
löpningar i terrängen — särskilt utför —
gymnastik och bastu, men all idrott som
främjar en sund fysik, hårdhet och
uthållighet kan med fördel bedrivas.
Utförsåkarna lägga särskild vikt vid löpning
till fots utför, helst i ganska brant terräng.
Detta stärker framför allt fot- och knäleder,
vilka särskilt ansträngas under utförsåkning.
På hösten är gymnastik ett annat viktigt
träningsmedel. Den speciella skidgymnastiken tar
sikte på att utveckla styrkan, uthålligheten,
smidigheten, mjukheten och spänsten i de
muskler och ledgångar, som komma till särskilt
flitig användning under skidåkningen. Sådana
skidgymnastiska rörelser äro t. ex. stående
djupa knäböjningar utan hällyftning, dels med
fötterna i jämnhöjd, dels med ena foten
framför den andra, knäböjningar och sviktningar i
plogställning (som förövning till plogsväng),
hopp på stället och till sida med nedsprång på
hela foten, efterföljt av djup knäböjning o. s. v.
Ryggböjningar framåt och bakåt, sidoböjningar
och sidovridningar, bålrullningar, armrörelser,
buk- och ryggmuskelrörelser, svikthopp, rep-
hoppning o. s. v. böra också omväxla i
gymnastikprogrammet.
Specialträningen omfattar
själva skidträningen, sedan snön kommit.
Först inövas tekniken, d. v. s. svängarna.
Slalomträning skall ske utan portar, tills varje
detalj är väl utmejslad. Därefter börjar man
pricka ut enklare portar och
portkombinationer, till slut hela slalombanan. Åkningen skall
ske i ungefär 2/3-fart, och två felfria lopp böra
alltid utföras efter varandra. Då och då
inlägges ett lopp i full fart. Även
störtloppsträningen bedrives i 2/3-fart, detta ej minst av
säkerhetsskäl.
Tävlingsregler.
De svenska tävlingsreglerna för
slalom överensstämma i huvudsak med de
av Internationella Skidförbundet
fastställda. De viktigaste bestämmelserna äro:
Tävlande utför två åkningar, vilkas
sammanlagda tid utgör slutresultatet. Banan markeras
med c:a 15—30 flaggportar. Det är förbjudet
för tävlande att övningsåka eller promenera till
fots vid flaggportarna — uppför eller utför. Vid
tidtagning för hand mätes i Vr, sekund och vid
elektrisk i Vio sekund. Vid tidtagning för hand
fordras tre tidtagare. Om två av dessa ha
samma tid, gäller denna; ha alla tre olika tider,
gäller den mellersta.
Om tävlingsjury icke bestämmer annorlunda,
får en tävlande icke starta, förrän den
föregående fullgjort sin åkning. Startordningen
bestämmes genom lottning. Flaggportarna skola
passeras i rätt ordningsföljd, likgiltigt dock
från vilket håll.
Tävlande, som på något sätt bryter mot
föreskriften att ej använda stavarna för bromsning,
diskvalificeras.
Flaggdomare får på tävlandes eventuella
frågor endast svara: »Tillbaka» eller »Fortsätt».
Tävlande, som ej passerat en flaggport, skall
återkallas av flaggdomaren genom tillropet
»Tillbaka» och anses då ej ha genomlöpt någon
följande flaggport, innan han passerat den
utelämnade, som får genomåkas från valfritt håll.
Tillropet »Fortsätt» gäller för alla andra fall,
även om den tävlande ådragit sig ett enkelt
eller dubbelt strafftillägg.
Tävlande har fullgjort tävlingen, då han med
båda fötterna passerat mållinjen. Detta gäller
ej vid elektrisk tidtagning, då endast tråden
skall brytas. Detta får ske på valfritt sätt.
Tillägg och diskvalifikation.
För varje fel göras till den tävlandes åktid
följande tillägg, vilka beräknas på tiderna för
varje särskild omgång.
Enkelt tillägg: Tävlande, som med endast ena
foten skär linjen mellan flaggornas fetpunkter,
erhåller ett tillägg av 3 sek. vid bästa felfria
1167
1158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
