Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Utförsåkning på skidor, av kapten Sigge Bergman
- Tävlingsstatistik
- Uthållighetsflygning, av redaktör Gunnar Knutsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTHÅLLIGHETSFLYGNING
Sv, 2.20,1. — Damer: 1) C. Seghi, It, 2.05,6;
2) C. Cranz, Ty, 2.10,o; 3) A. Proxauf, Ty, 2.17,4.
— M. Nilsson, Sv, diskvalificerad.
Kombinerat. Herrar: 1) J. Jenewein, Ty,
404,4s; 2) A. Marcellin, It, 405,i; 3) V. Chierroni,
It, 407,4. — 12) H. Hansson, Sv, 441,i; 13) S.
Isberg, Sv, 446,o; 14) G. Persson, Sv, 455,8; 15) G.
Larsson, Sv, 460,6. -— Damer: 1) C. Cranz, Ty.
406,2; 2) C. Seghi, It, 424,-; 3) A. Proxauf, Ty,
430,1. — M. Nilsson, Sv, diskvalificerad i slalom.
*
Svenska mästerskap.
SM i slalom instiftades 1937 för såväl herrar
som damer, individuellt och i lag (damer 1938).
Programmet upptar två åkningar, och
sammanlagda åktiden är avgörande.
Herrar.
1937 H. Hedjerson, DIF; 1938 S. Eriksson’,
Friska Viljor; 1939 och 40 H. Hansson, Åre SK;
1941 S. Isberg, Åre SK; 1942-44 H. Hansson,
Åre SK; 1945 S. Isberg, Åre SK; 1946 O.
Dalman, IFK Östersund. — Lag: 1937 Åre SK (H.
och E. Hansson, A. Rohlén); 1938 Åre SK (G.
Larsson, H. Hansson, A. Rohlén); 1939 Åre SK
(H. Hansson, S. Isberg, G. Larsson); 1940 Åre
SK (H. Hansson, S. Isberg, J. Jonsson); 1941
Åre SK (S. Isberg, H. Hansson, G. Larsson);
1942 Åre SK (H. Hansson, G. Larsson, V.
Jonsson) 1943 Åre SK (H. Hansson, S. Isberg.
1 Sedermera Selånger.
K. A. Engman); 1944 Åre SK (H. Hansson, V.
Jonsson, K. A. Engman); 1945 Åre SK (S.
Isberg, H. Hansson, K. A. Engman); 1946 IFK
Östersund (O. Dalman, Å. Nilsson, Å. Persson).
Damer.
1937 I. Söderbaum, DIF; 1938 B. Thomasson,
Åre SK; 1939 M. Nilsson, Frösö IF; 1940 och 41
M. Nilsson, Åre SK; 1942 B. Nilsson, Frösö IF;
1943 M. Nilsson, Åre SK; 1944 B. Nilsson, Frösö
IF; 1945 och 46 M. Nilsson, Åre SK. — Lag:
1938 Djurgårdens IF (I. Söderbaum, M.
Hern-qvist, M. Strömberg); 1939 Frösö IF (M.
Nilsson, K. Smith, B. Rimfors); 1940 Åre SK (M.
Nilsson, G. Kinberg, L.-M. Nilsson); 1941
Kiruna BK (M. Engström, M. Blomgren, G. Wenge);
1942 Djurgårdens IF (M. Florman, M.
Hårleman, M. Strömberg); 1943 Åre SK (M. Nilsson,
S. Thomasson, L.-M. Nilsson); 1944 Åre SK (M.
Nilsson, L.-M. Nilsson-östnaes, S. Thomasson);
1945 Åre SK (M. Nilsson, S. Thomasson, A.
Hansson); 1946 Åre SK (M. Nilsson, S. och A.
Thomasson).
Litt.: Utöver vid art. ->-Skidsport (sp. 305—
07) anförd litteratur märkas: E. Friedl, »Der
Schilauf und seine Bewegungen» (1930), och
Chr. Cranz, »Skilauf für die Frau» (1936).
Svenska specialarbeten äro: S. Bergman och O.
Rimfors, »Slalom och störtlopp» (1935), samt S.
Bergman, »Slalomboken» (1946).
UTHÅLLIGHETSFLYGNING.
Av redaktör Gunnar Knutsson.
Uthållighetsflygning (eng. duration
flight eller non-stop flight, fr. vol
d’en-durance, ty. Dauerflug) är en form av
flygsport, där det gäller att utan
mellanlandning eller bränslepåfyllning hålla ett
flygplan i luften under så lång tidsrymd
som möjligt.
Den förekommer dels inom motorflyget, där
resultatet i första hand är beroende av
motorernas tillförlitlighet, dels inom segelflyget, där,
utom planets konstruktion, pilotens skicklighet
är utslagsgivande. En speciell form av
uthållighetsflygning är flygning med
bensinpåfyllning i luften (se nedan).
Världsrekordet i uthållighet för
motorflygplan, som ofta satts samtidigt med
distansrekordet (-^-Distansflygning), var
till en början lika eftertraktat som de
övriga rekorden men förlorade senare i
intresse. Det uteslöts 1935 av F. A. I. från
rekordtabellerna. I artikeln ha icke
prestationer vid kommersiell flygning berörts.
Från 21 sek. till 84 tim. på 25 år.
Det första officiella världsrekordet i
uthållighetsflygning med motorflygplan sattes 1906 av
brasilianaren A. Santos Dumont, som vid Paris
med ett plan av egen konstruktion utförde en
flygning på 21s och därmed även satte det
första distansrekordet.
Det första uthållighetsrekord, som efter
nutidens måttstock egentligen är värt att nämnas,
sattes 1910 av fransmannen H. Farman. Med
ett Farman-plan höll han sig i luften under
8t 12m 47s men skulle ha fortsatt ännu en stund,
om icke de talrika åskådarna blivit så
be-geistrade över hans möjligheter att samtidigt
slå landsmannen M. Tabuteaus distansrekord
på 465 km. De började nämligen hurra så
kraftigt, att Farman trodde sig ha slagit även detta
rekord och landade — efter 483 km flygning.
Tvåmansbesättningar fr. o. m. 1920.
Före krigsutbrottet 1914 hade samtliga rekord
satts med ensitsiga, enmotoriga plan, men när
rekordet på nytt slogs, 1920, var det av en
två-mansbesättning, fransmännen L. Bossoutrot och
J. Bernard. De måste avbryta flygningen på
grund av dåligt väder samt fel på en oljepump
och hade vid landningen 1200 liter bränsle
kvar, d. v. s. tillräckligt för ytterligare c:a 13t
flygning.
1173
1174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0687.html
