Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uthållighetsflygning, av redaktör Gunnar Knutsson - Uthållighetslöpning - Uthållighetsprov - Utlottningsbåtar - Utlottningslöpning - Utombords - Utprickning →Navigation, sp. 597-98 - Utridning - Utriggare - Utslagningstävling - Utslagsplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTSLAGSPLATS
från 1914, 21t48m45s, blev 1930 eftertryckligt
slaget av fransyskan M. Bastié, som vid Paris
soloflög en Klemm Kl 25 med 40 hkr
Salmson-motor i 37t 55m. Bastiés världsrekord
överträffades officiellt först 12 år senare — märkligt
nog av ett segelflygplan. Det nya rekordet,
som sattes av fransmannen E. Nessler, kom att
lyda på 38t 24m 54s. Beträffande utvecklingen
av världsrekordet i uthållighetsflygning för
segelflygplan ->Segelflygrekord, tab. 4.
Uthållighetsflygning med bränslepåfyllning
i luften.
Som »falska» uthållighetsrekord kan man
beteckna de rekord, som uppnåtts genom
bränslepåfyllning i luften. Dessa ha heller aldrig
noterats av F. A. I. Ett par sådana flygningar,
båda gjorda 1930, böra dock omnämnas. Den
12 juni startade bröderna K. och J. Hunter
från Sky Harbours flygfält vid Chicago i en
Stinson Detroiter och flögo fram och tillbaka
över fältet till 4 juli, då de landade efter en
flygning på 553t41m30s. Planet försågs två
gånger om dagen med mat och bensin från ett
annat flygplan. Under flygningen hade
sammanlagt 223 överföringar gjorts och c:a 3 500
liter bensin samt 1800 liter olja förbrukats.
Detta resultat överträffades i aug. av
amerikanarna Jackson och 0’Brien, vilka med ett
en-motorigt 185 hkr Curtiss-plan på samma sätt
lyckades hålla sig uppe i 647t.
De svenska rekorden.
Det svenska uthållighetsrekordet med
motorflygplan hålles av K. ->-Björkvall, som 6 okt.
1936 startade från New York för att i en
Bel-lanca med 420 hkr Waspmotor flyga till
Stockholm. Efter 29t30m flygning och en
tillryggalagd distans på 5 350 km måste han nödlanda
på havet, 150 km v. om Irland. Rekordet i
se-gelflygning hålles f. n. (1946) av K.-E. övgård
med 21t46m, satt vid Ålleberg 12—13 juni 1944
med ett Olympia-plan. Se i övrigt
Segelflygrekord, tab. 7.
-*-
Uthållighetslöpning
->Långdistanslöp-ning, ->Entimmeslöpning,
->Tvåtimmars-löpning och ->-Maratonlöpning.
Uthållighetsprov ->-Idrottsmärket och
->Simpromotioner.
Utlottningsbåtar byggas och utlottas
årligen av många seglarsammanslutningar
för att därigenom göra propaganda för
segelsporten eller en viss båttyp.
Byggandet av utlottningsbåtar föregås ofta av
konstruktionstävlingar. C. B. E.
Utlottningslöpning, hästsportt., innebär,
att den segrande hästen utlottas bland
publiken.
Utlottningslöpning, som anordnas för att locka
publik till banan, skiljer sig från -^-försälj
-ningslöpning däri, att ägaren till den segrande
hästen endast erhåller ett i
tävlingspropositionen fastställt pris som ersättning. I regel gälla
inträdesbiljetterna som lotter. Vanligen säljer
vinnaren den utlottade hästen omedelbart
under hand eller genom auktion. I Danmark
brukar vinstlotten berättiga endera till hästen
eller, om så önskas, 1 000 kr. kontant, men i
Sverige är sådan kontantvinst förbjuden.
Utombords, sjöt., betyder utom
fartygets relingar men dock på eller nära
intill fartyget. Motsatsen till utombords är
inombords. Ombord betyder inne
i eller på fartyget. C. B. E.
Utprickning -^-Navigation, sp. 597—98.
Utridning av häst sker, då hästen av
ryttaren drives (för händer, säte, knän,
skänklar, sporrar och spö) så, att han
släpper till hela sin förmåga.
Ryttare är i löpning skyldig att rida ut sin
häst för att segra och — om kombinerad
vadhållning förekommer i löpningen — även för
att nå andra plats, såvida icke hans häst är
klart slagen. I andra fall är ryttaren icke
skyldig att rida ut sin häst för att erövra plats men
är ej heller berättigad avstå från plats, som han
utan svårighet kan behålla. F-k M-n.
Utriggare, roddsportt. 1. En ställning,
gjord av smala stålrör, fäst vid
kapproddbåten och utskjutande från denna. Ytterst
på utriggaren sitter svirveln (årtullen).
— 2. Det gemensamma namnet på alla
de kapproddbåtar, vilka ha svirvlarna
fästade på utriggare. ->-Roddsport, sp.
1203—05. Jfr Inriggare. G.N-U.
Utslagningstävling är en tävling, där
deltagarna lottas mot varandra (-^-Lottning)
och den förlorande i regel är utesluten
från vidare deltagande. Motsatsen är en
-^-serietävling, där alla möta alla.
Utslagningstävlingar förekomma framför allt
i bollspel och kampidrotter. Undantag mot
regeln att en deltagare uteslutes ur tävlingen efter
ett nederlag förekommer i brottning
(->-Brott-ning, sp. 1151).
I anglosaxiska länder förekom tidigare en
form av utslagningstävling, vid vilken
föregående års segrare stod över för att spela
»utmaningsfinal» mot segraren i turneringen.
Denna metod tillämpas fortfarande i tävlingen
om ->-Davis Cup.
Utslagsplats (eng. tee, teeing ground),
golft., startplatsen till varje hål på en
golfbana. -^-Golf, sp. 732.
1177
1178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
