Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Waxberg, Göran - Vaxholm - Vaxholmsregattan - Vaxholms Roddförening (V. R. F.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAXHOLM
400 m 52,6, 1500 m 4m27,4s, häck 110 m 16,0,
längd 729 cm (730 i medvind), höjd 185, stav
360, spjut 56,50, diskus 41,3o, kula 13,82, tiokamp
7 008 p., femkamp 3 574 p. (svenskt rekord 1944).
Waxberg, som är ovanligt harmoniskt växt,
besitter ett glänsande tävlingshumör.
Hans bror Lars (f. 1922 23/n), lantbrukare,
är även god mångkampare och nådde 1943 (som
medlem i Västerås IK) 6 019 p. S. L.
Vaxholm, stad i Uppland i Stockholms
skärgård, 2,3 mil (11 dist.-min.) sjövägen
från Stockholm (2 979 inv. 1946), är
sedan 1860-talet roddsportcentrum och
dominerade genom -^-Vaxholms RF svensk
roddsport under flera årtionden.
Sommargäster, fiskare och ångfartygsägare
anordnade stora »kapp- och prisrodder» 1867—
78, och på 1880-talet hölls en mängd lysande
roddevenemang i Tynningösundet
(-^Rodd-sport, sp. 1191). Senare ha bl. a. anordnats
Svenska Spelens tävlingar och flera SM, från
1928 Vaxholmsregattan för utbordare samt
första VM i kanotpaddling, vilket hölls aug.
1938. För segling var intresset tidigare stort;
Vaxholms SS stiftades 1878 och var särskilt
livaktigt till början av 1900-talet. Två
segel-och motorbåtshamnar finnas.
Jämte V. R. F. äro de livaktigaste
föreningarna IFK Vaxholm (st. 1920, 68 medl. 1946), som
bl. a. anordnar stafettlöpningen Vaxholm runt,
Vaxholms Kanotsällskap (st. 1937, 93 medl.) och
Kungl. Vaxholms Kustartillerireg:s IF (st. 1907,
350 medl.) med medeldistanslöparen E. Ahldén
som främsta namn. Kungl. Vaxholms
Grenad-järregrs IF (1907—27) var mycket
framgångsrik. Rindö SK (verksam 1922—44) blev känd
genom medeldistanslöparen Arne Larsson. KA 1
har egen idrottsplats sedan 1918, medan
Vaxholms nuv. idrottsplats invigdes 1943.
Inom skyttet märkas främst Kungl. Vaxholms
Kustartillerireg:s skf (st. 1941, 114 medl.), vari
den 1904 bildade Rindö skf uppgick 1941, och
Vaxholms skf (st. 1915, 34 medl.). Vaxholms
Skyttekrets räknar 10 föreningar.
Vidare finnas skolidrottsföreningar och
föreningar för gymnastik, simsport och tennis. En
klubb för isjaktsegling har funnits. S. T.
Vaxholmsregattan var en av Sveriges
förnämsta hastighetstävlingar för
utbordare och arrangerades 1928—39 i aug. av
Svenska Racerbåtklubben.
Tävlingsbanan var förlagd till Norra
Vaxholmsfjärden och var 1 distansmin. (1852 m)
lång samt kördes 4 varv av klass A och B samt
8 varv av klass C och X.
Regattans huvudtävling var från 1932
»Vaxholm Runt», som kördes 4 varv på en c:a 4,6
distansmin. lång bana runt Vaxön. Tävlingen
var öppen för alla klasser, och mellan andra
och tredje varvet var ett obligatoriskt uppehåll
på 10 min. Segraren erhöll inteckning i den
dyrbara Hückelpokalen. Vaxholmsregattan var
några år även öppen för passbåtar, och 1939
förekom endast »Vaxholm Runt»-tävlingen
(även för passbåtar).
Den första Hückelpokalen uppsattes till
lagtävling mellan Svenska Racerbåtklubben och
Helsingfors Utombordsmotorklubb 1929 och hemfördes detta
år av den finska klubben. Följ. år, då tävlingen gick
i Finland, segrade det svenska laget, och sedan den
finska klubben upplösts 1931, uppsattes pokalen till
tävlan i Vaxholmsregattan 1932. Pokalen skulle
erövras för alltid av den förare, som efter fyra
tävlingar erhållit högsta sammanlagda poängsumman.
Den hemfördes 1935 av F. Grumme. En följ. år
uppsatt ny pokal med samma regler erövrades av Bertil
Nilsson 1939.
Segrare i »Vaxholm Runt» ha varit: 1932 K.
Oldenburg, Evinrude, —; 1933 T. Hafström,
Evin-rude, 38m 38s; 1934 F. Grumme, Evinrude, 31.16;
1935 F. Grumme. Evinrude, 27.18; 1936 T.
Rönström, Evinrude, 27.20; 1937 F. Grumme, Evinrude,
29.45; 1938 Nils Nilsson, Trim, 28.35; 1939 Bertil
Nilsson, Trim, 32.08. B.L.
Vaxholms Roddförening (V. R. F.), som
sedan sin tillkomst 1889 dominerat
idrotten i Vaxholm, är med 19 NM och 49 SM
Sveriges framgångsrikaste roddklubb och
en av de ledande i Norden.
En föregångare var den efter »första allmänna
svenska kapprodden» i Tynningösundet 1883
bildade Waxholms RK, som upplöstes 1887. De
som svarat för V. R. F:s framgångar ha i regel
varit »födda vid årån». Första storlaget var
Juhlbergslaget (efter fiskaren F. Juhlberg),
vilket slog igenom vid utställningsregattan i
Stockholm 1897 och vann uppmärksammade
segrar i Finland och i tävlingarna om
Löwenadlerska pokalen. V. R. F. vann genom Albin
Johansson 1905 första svenska mästerskapet i rodd
(single sculls).
Ären 1908—23 var det ->Lagerlaget, som med
8 NM och 13 SM utgjorde stöttepelarna,
1925—30 Brantinglaget (efter stroken Herbert
»Branting» Johansson) med 6 NM och 7 SM
samt 1933—38 Sköldlaget (efter stroken H. Sköld),
som svarade för 6 SM (-^-Roddsport,
Tävlingsstatistik).
V. R. F. har dominerat sin egen stortävling,
->-Distanskapprodden Stora Sjötullen—Vaxholm,
genom att 1919—45 vinna 15 av 23 tävlingar.
Föreningen har representerat Sverige bl. a. vid OS
1920 (genom Lagerlaget i utriggad fyra och N.
Ljunglöf i single sculls).
Föreningen, som till in på 1930-talet använde
det av Waxholms RK 1884 uppförda båthuset,
invigde 1941 ett nytt på samma plats, vid
Ekudden. V. R. F., som vunnit nästan alla sina
segrar i utriggade båtar, har i tävlingsskick 1
utriggad åtta samt 3 utriggade och 2 inriggade
fyror. Tävlingsdräkten är vit med flagga (med
blått dubbelkors) på bröstet. Antalet medl. är
1946 omkring 80.
Föreningens främsta ledare — efter förste ordf. C.
Berg — ha varit Albert Eriksson, V. Zetterlund
(ordf. 1915—24), Erik Eriksson, Johan Olssön, N.
Qvarnström (ordf. 1932—43) och Gösta Eriksson,
1235
1236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
