Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westergren, Frans - Westergren, Hjalmar - Westergren, Isaac - Westergrenska träningsprisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WESTERGREN, H.
Carl W., har sedan sitt genombrott 1938
varit Sveriges bäste welterviktare i fri
stil.
Westergren började brottas i IK Sparta,
Malmö, och blev 1935 tvåa i SM i bägge stilarna.
Ar 1936 övergick han till Brandkårens IK,
Stockholm, 1937
tillhörde han BK Athén och
fr. o. m. 1938 åter
Brandkåren. Han har vunnit
10 SM i weltervikt,
varav 7 i fri stil, 1938—43
och 45, samt 3 i
grekiskromersk, 1940, 42 och 46.
Sedan 1937 har han
deltagit i 7 landskamper.
Bland hans framgångar
märkas segrarna i
4-landskampen 1938, då
han slog USA:s,
Tysklands och Ungerns representanter. I den
grekisk-romerska stilen är hans styrka
parterrbrottningen, där hans kravattgrepp äro särskilt
effektiva. P. B.
Westergren, Hjalmar, idrottsledare
(1887—1935), sportjournalist, Norrköping,
var en lång följd av år mycket verksam
och uppskattad för sitt ledararbete i
fotboll.
Westergren var som ung bandy- och
fotbollsspelare i IFK Norrköping, där han var
styrelseled. 1905—18 (en tid ordf.). Han var vidare
styrelseled. i Östergötlands Fotbollförbund, vars
sekr. och allt i allo han var från 1917 till sin
död, samt styrelseled. i Svenska
Fotbollförbundet (1916—35) och medlem av dess UK 1917
—23. P. B.
Westergren, Isaac, idrottsledare (f.
1875 12/j), f. d. konsul, Leksand, har
nedlagt ett banbrytande arbete för svensk
idrott, som han dessutom genom sitt
mecenatskap givit ovärderligt stöd.
Westergren, som tillhörde Gefle IF:s bästa
allroundmän, studerade i England och
Tyskland och fick där lärdomar, som han omsatte i
Sverige. Bl. a. var han den förste, som införde
spikskor i landet (1895) och begagnade liggande
start (s. å.). Han vann SM på 100 m 1899 och
segrade även 1902 men avstod från den
omlöp-ning, som påbjöds. Han deltog även i OS 1900
men blev oplacerad. Hans klubbrekord på 100
m i Gefle IF (10,8s, satt 1898) gäller ännu. I
fotboll spelade han h. y. och var god konståkare
på skridsko, tennisspelare och mycket
framgångsrik seglare, bl. a. med 55 m2 »Brynhilde»
och 95 m2 »Dafne».
Westergren var Gävle-idrottens store man.
Trots att han själv tillhörde Gefle IF, stiftade
han IFK, var ordf. i denna klubb 1902 och 03
samt led. av IFK:s centralstyrelse 1901—05. Han
1255
Isaac Westergren,
svensk idrotts
störste donator.
var en av stiftarna av
Gästriklands
Idrottsförbund 1907, bildade
Gefle Travklubb 1905 (ordf.
1905—09) och
arrangerade dess tävlingar på
Näringen, där hans
hästar liksom på andra
banor hade stora
framgångar. Han var en
av initiativtagarna till
Strömvallen 1923
(minnestavla 1940) och
tennishallen 1908, till
vilka han själv skänkte
stora summor. Han lät
anlägga och underhöll
under flera år en
skridskobana i Gävle.
Westergren var en av
stiftarna av
Riksidrottsförbundet och medlem
av överstyrelsen 1903—
13 och 17—23 och
Sveriges OK 1921-24,
styrelseled. i
Centralföreningen 1921—27,
Svenska Skridskoförbundet
(v. ordf.) 1909—14, Svenska Ishockeyförbundet
(ordf.) 1923 och Sveriges Idrottsplatskommitté
1920—23.
Westergren är den svenska idrottens störste
donator (över 400 000 kr., därav drygt 100 000
för deltagandet i OS 1920). Bland de många,
ståtliga pris, som han skänkt, märkas särskilt
->Westergrenska träningsprisen. S. L.
Westergrenska träningsprisen i fri
idrott uppsattes 1916 och 20 av I.
Westergren och voro av stor
propagandabetydelse.
Tävlingen om prisen
varade i 4 år. Varje
idrottsman fick årligen
insända sina 3 bästa
resultat per gren, nådda
i allmän tävling, och
vinnare blev den som
hade bästa sammanlagda
resultat. Slutlig segrare
efter 4 år blev den,
vars 9 bästa resultat
(fördelade på 3 resultat
under 3 år) voro bäst.
Priset, som bestod av
en omkring 45 cm hög bronsstatyett (se
ovanstående bild), kunde ej erövras i mer än en gren.
Sedan första tävlingen 1919 avslutats, uppsattes
en ny serie pris efter samma bestämmelser.
Vinnare i första, resp. andra serien voro:
100 m A. Holmström, Örgryte, N. Sandström,
Hellas; 200 m N. Sandström, Hellas, J. Lilja, Marieberg;
400 m N. Engdahl, Järva (båda prisen) ; 800 m A.
Bolin, IFK Sthlm, S. Lundgren, Göta; 1 500 m J.
Zander, Marieberg, Edvin Wide, Linnéa; 5 000 m
1251 1255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
