Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visby, av redaktör Åke Enström - Visby Bollklubb - Visbyseglingen - Wissnell, Tage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WISSNELL
Provisoriska idrottsplatser ha funnits vid
artilleriets kasern och Strandgärdet, och
Föreningen Visby Idrottsplats bildades 1925, men
en modern anläggning invigdes först 1927,
Gutavallen, vid s. ö. utkanten av ringmuren.
År 1944 färdigställdes 118:s plan,
Visborgsvallen, på Visborgsslätt, 3 km från stadens centrum.
Gymnastik började utövas 1880 i
läroverkets gymnastiksal men fick större
anslutning först sedan Visby GF stiftats 1932. Ar 1937
delades föreningen, vars drivande kraft var R.
Johnsson, i en manlig och en kvinnlig. S i
m-n i n g utövas dels i varmbadhusets 8 m långa
bassäng, dels i två utomhusbad. Wisby SS (st.
1922, 97 medl.) har tidigare visat aktivitet med
S. Monthan (Hellas), S. Lindström och A.
Ca-lissendorff som drivande krafter; bland
simmarna märkas E. Gullman och L. Hellsing,
bland simmerskorna D. Gillberg samt B. och
M. Rosengren.
Fri idrott utövas f. n. av fem klubbar:
IF Gute, som 1941 anordnade SM i maraton
(första SM-tävlingen på Gotland), Visby IF,
Visby AIK (st. 1929, 268 medl.) samt de två
militärklubbarna. Bland kända idrottsmän
märkas kastarna Gunnar Nilsson (»Visby-Nisse»,
svenskt rekord i diskus 1912—13), E. och G.
Hellström, K. Olofsson, G. Almqvist (från 1945
i Stockholm) och L. Åbom, mångkamparen E.
Råberg, löparna O. H. Jacobsson, G. och E.
Fransson, A. Dahlin, Allan Hansson, E. Norrby,
Ernst Andersson (nu i IF Start, Örebro), K.
A. Söderström och Bert Andersson samt
hopparna Sten (Walleberg) och Arvid Pettersson
samt N. Ekström och D. Liljeborg.
Handbollen är av ganska god klass,
medan fotbollen däremot är underlägsen
fastlandets. Brottning och tyngdlyftning
(bäst G. Widing) äro populära. Bland
specialföreningar märkas Visby TK (st. 1916, 79 medl.)
med B. A. Tarras-Wahlberg som initiativtagare
och Visby CK (st. 1931, 31 medl.). För gotländsk
idrott verka speciellt Visby Varpklubb (st. 1909,
40 medl.) och IF Varpa (st. 1909 av
riksdagsman K. F. Söderdahl, 152 medl.). — Bland
nedlagda klubbar märkas Gotlands MCK (1929—
44) samt några boxningsklubbar.
Av stadens större tävlingar må nämnas
Gotlands Allehandas stafettlöpning (1923—27), Visby
IF:s Visby-Spelen (årligen sedan 1928),
Gotlands MCK:s T. T.-lopp (1933—35) samt Visby
CK:s Visbyrundan (årl. från 1943).
Visby Bollklubb, stiftad 1878 som en
av de första bollklubbarna i Sverige,
lyckades genom propagandatävlingar på
1880-talet återuppliva intresset för pärk
och annan gotländsk idrott.
Klubbens ->-våg, vid vilka främst förekommo
pärk, varpa och stångstörtning, samlade 100-tals
deltagare och 1 000-tals åskådare från hela
Gotland. Även fri idrott och fotboll upptogos av
klubben, som var en av de tre föreningar,
vilka 1885 utarbetade de första svenska
reglerna för fotboll. Tills. m. Visby IF (st. 1887)
fortsatte klubben från 1890 att anordna
omfattande tävlingar för gotländsk idrott. Även
under 1900-talets första årtionden var klubben
relativt livaktig.
Vid bildandet av Föreningen -^-Gotländsk
Idrott gick klubben i spetsen och deltog även
i stiftandet av Gotlands Idrottsförbund. Flera
av Gotlands bästa pärkspelare ha tillhört
klubben (->-Pärk). S.T.
Visbyseglingen, en distanskappsegling,
första gången anordnad 1908, gäller sedan
1923 det ståtliga vandringspriset
Visbypokalen.
Den första
Visbypokalen, om vilken
tävlades enligt N. L.-regeln
och mellan jakter
tillhörande 95, 120, eller 150
m2- samt 10, 12 eller 14
m R-klasserna,
erövrades efter tre segrar för
alltid 1926 av C.
Mat-thiessen. Följ. år
uppsattes en andra
Visbypokal — till tävling
mellan jakter
tillhörande lägst 75 m2- eller 8 m
R-klassen — vilken 1939
hemfördes av J.
Wallenberg. — Tävlingen har gått på olika banor,
alltid med vändpunkt i Visby och med
utgångspunkt oftast i Sandhamn eller Nynäshamn.
Banans sträckning samt segrande båt och rorsman
vid Visbyseglingarna ha varit: 1908 Nynäshamn—
Visby—Nynäshamn: »Esperanza», Carl Werner; 1923
Sandhamn—Visby—Nynäshamn : »Mariska», C.
Mat-thiessen; 1924 Sandhamn—Visby—Nynäshamn:
»Beduin II», O. Botolfsen; 1925 Nynäshamn—Visby—
Kalmar: »Mariska», C. Matthiessen; 1926 Elfsnabben
—Visby—Nynäshamn: »Mariska», C. Matthiessen;
1927 Nynäshamn—Visby—Sandhamn: »Britt-Marie»,
E. Åkerlund; 1928 Nynäshamn—Visby—Sandhamn:
»Aavoryn», H. Bruu; 1929
Dalarö—Visby—Sandhamn: »Aavoryn», H. Bruu; 1930 Sandhamn—Visby
—Sandhamn: »Refanut», J. Wallenberg; 1931 Ingen
tävling; 1932 Sandhamn—Visby—Barösund:
»Prinsess Svanevit», E. Åkerlund; 1933 Barösund—■
Visby—Sandhamn: »Ergekå», M. Wallenberg j:r;
1934 Dalarö—Visby—Sandhamn: »Wanda», H.
Nach-manson; 1935 Sandhamn—Fårösund—Visby: »Ibis»,
B. G. Nordenskiöld; 1936 Ingen tävling; 1937
Nynäshamn—Visby—Sandhamn : »Ranja», L. G.
Olsson; 1938 Sandhamn—Visby—Nynäshamn:
»Refanut», J. Wallenberg; 1939 Nynäshamn—Visby—
Sandhamn; »Refanut», J. Wallenberg. Därefter har
ingen tävling hållits. J. S. H.
Wissnell, Tage, simmare (f. 1905 "/?),
disponent i Stockholm, är en utmärkt
allroundman.
Wissnell deltog i OS 1928 men blev
oplacerad i 200 m bröstsim. Han satte 1927 2 gånger
svenskt rekord på 100 m bröst (bäst lml8s),
vann SM i livräddning 1927 och 28, i
lagkappsimning 1930 och vattenpolo 1934, allt som
medlem i Hellas. Han vann som centerhalvback i
Visbypokalen, ett
eftertraktat seglingspris.
1301
1302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
