- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
1321-1322

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vålådalen - Vålågården →Vålådalen - Våtflugefiske →Flugfiske, sp. 1214-18 - Väderleksförutsägelser, väderleksprognoser - Väga in, Väga ut →Vägning - Vägg - Väggstege →Gymnastiksalar och gymnastikredskap, sp. 932 - Vägning - Vägran och utbrytning - Väli, Voldemar - Vända →Genomvindsvändning och →Undervindsvändning - Vänersborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄNERSBORG

km), Sylstationen (43 km), Helags (40 km) och
Ljungdalen (50 km). S. L.

Vålågården -»Vålådalen.

Våtflugefiske -»Flugfiske, sp. 1214—18.

Väderleksförutsägelser, eller
väderleksprognoser, utfärdas numera i
alla civiliserade länder, i Sverige genom
Meteorologiska byråns väderlekstjänst,
en avdelning av Statens
meteorologiskhydrografiska anstalt, samt offentliggöras
bl. a. genom tidningar och i radio. Jfr
Meteorologi.

Väderleksförutsägelserna, vilka grunda sig på
en sammanställning av samtidiga observationer
på skilda platser, ha i vår tid nått en relativt
hög grad av pålitlighet, men även äldre tiders
»vädèrspåmän» hade ofta fog för sina
påståenden. Den moderna forskningen har också
kunnat beriktiga en del gamla, som osvikliga
betraktade sjömansregler.

Möjligheten att inom det närmaste dygnet
kunna förutsäga sannolika
väderleksförhållanden är givetvis av största betydelse icke minst
för utövarna av flertalet sportgrenar, speciellt
bergbestigare, fjällsportmän, seglare och
segelflygare. Jfr Stormvarning, Vindstyrka och
Fjällsport, sp. 1180. E.Sj.

Väga in, Väga ut -»Vägning.

Vägg, bergbestignt., benämnes en
bergsida, som är så brant, att den endast kan
bestigas genom avancerad klättring.

Väggstege -»Gymnastiksalar och
gymnastikredskap, sp. 932.

Vägning verkställes vid
galopplöpningar för att kontrollera, att hästarna bära
den i propositionen för löpningen
föreskrivna eller av handicappern bestämda
vikten.

I vikten medräknas ryttaren, sadel med
tillbehör, viktvojlock eller annan vojlock men ej
huvudlag, bett, tyglar, blinkers, munkorg,
num-mervojlock, bandage, damasker eller spö.

Vid ut- och invägning, som ske under
kontroll av vågkontrollanter, skall vikten vara
densamma. Konstateras vid invägningen en
viktförlust i slätlöpning på mer än V2 kg och i
hinderlöpning på mer än 1 kg eller en
viktökning i slätlöpning på mer än 2 kg och i
hinderlöpning på mer än 3 kg, diskvalificeras hästen
och bestraffas ryttaren.

Invägning skall ske snarast efter det
mållinjen passerats. Ryttaren får dessförinnan inte
sitta av, såvida inte hans häst visar sig halt
eller ryttaren på grund av olyckshändelse är
oförmögen att rida till vågen. I senare fallet
får ryttaren låta bära eller föra sig dit.

Vidare får ryttare icke, innan han vägt in,
beröra annan person eller annat föremål än sin

häst och tillbehören; detta för att han inte skall
kunna mottaga eller avlämna föremål, som
ändra vikten.

Se även tävlingsreglerna för boxning,
brottning, dragkamp och tyngdlyftning. F-k M-n.

Vägran och utbrytning, ridt., äro
hästens medel att undandraga sig att taga
ett hinder.

Vid vägran stannar hästen ett stycke från
eller oftast omedelbart framför hindret och
vägrar att hoppa. Vid utbrytning springer han
på sidan om hindret eller vänder redan på långt
håll från hindret och galopperar undan för att
slippa hoppa. Vanligen upprepar en häst
samma metod för att komma ifrån språnget.

Vid tävlingar i hoppning räknas vägran och
utbrytning inom ett straffområde, en cirkel med
15 m radie och centrum vid hindrets mitt, som
fel och bestraffas första gången med 3 felpoäng,
andra gången med 6 felpoäng och tredje gången
med diskvalifikation. F-k M-n.

Väli, Voldemar, estnisk brottare (f.
1904), till 1943 kranskötare i Tallinns
hamn, numera bosatt i Sverige, är en av
Estlands framgångsrikaste.

Väli vann i grekisk-romersk stil guldmedalj
i fjädervikt vid OS 1928 och bronsmedalj i
lättvikt 1936. Han vann EM 1926 och 27 i
fjädervikt samt blev 1930 och 31 tvåa i lättvikt. Väli,
som vunnit 19 estniska mästerskap och brottats
36 gånger i Estlands landslag, är en ypperlig
allroundbrottare och speciellt god i parterr.

P. B.

Vända -»Genomvindsvändning och
-»Undanvindsvändning.

Vänersborg, stad i Västergötland vid
Vänerns sydspets (14154 inv. 1946), är en
av landskapets idrottsligt mest
mångsidiga städer.

Äldsta förening var Vänersborgs
Skarpskytteförening (st. 1867), som 1894 ombildades till
Vänersborgs-Västgöta reg:s skg (230 medl. 1946)
med banor vid Holmängen. Den första
egentliga idrottsklubben var AK Enigheten (st. 1895,
upplöst efter några år), som bedrev atletik,
brottning och akrobatik. Elever vid läroverket
bildade 1903 IFK (120 medl.), för gymnastik och
inomhushopp. Sedan klubben 1909 öppnats även
för icke läroverkspojkar, uppgick den 1905
stiftade Vänersborgs IS i IFK, varvid fotboll
(nedlagd 1932) och fri idrott upptogos. En primitiv
idrottsplats anlades på Skräckleområdet men
ersattes 1926 av den moderna Vänersvallen.
Bandy upptogs 1910 (6 DM t. o. m. 1946), och
även simning, skidsport, orientering samt
boxning ha utövats. Mest kända medlemmar ha
varit fotbollsspelaren O. Detter och simmaren
G. Thomson. Vänersborgs IF (st. 1906, 95 medl.)
utövar fotboll (2 DM) och bandy (8 DM),
tidigare även fri idrott, brottning och boxning.

1321

1322

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free