Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerbottens Skytteförbund - Västergötland, av kamrer Eskil Tidén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTERGÖTLAND
Holmsund; 1924 N. J. Stenlund, Skellefteå; 1925
L. Johansson, Obbola; 1926 J. A. Lindqvist, Boliden;
1927 K. D. Nordmark, Skellefteå; 1928 E. Zeidlitz,
Yindeln; 1929 L. Johansson, Obbola; 1930 G.
Renhorn, Skellefteå; 1931 P. Porslund, Skellefteå; 1932
E. Zeidlitz, Vindeln; 1933 G. Frisén, Umeå; 1934
A. Bergin, Vindeln; 1935 G. Frisén, Umeå; 1936
E. Zeidlitz, Vindeln; 1937 M. Holmgren, Umeå; 1938
L. Johansson, Obbola; 1939 O. Höök, Hörnefors;
1940 J. Porslund, Skellefteå; 1941 P. Porslund,
Skellefteå; 1942 L. Johansson, Obbola; 1943 O. Höök,
Hörnefors; 1944 L. Johansson, Obbola; 1945 C. F.
Friman, Skellefteå.
F ö r b u n d s m ä s t a r e i f ä 11 s k j u t n i n g
(inst. 1945) : 1945 J. Lundström, Vännäsby; 1946
L. Johansson, Obbola. E. I-r; G. L-n.
VÄSTERGÖTLAND.
Av kamrer Eskil Tiden.
Västergötlands geografiska struktur
och befolkningens uråldriga traditioner i
fråga om kroppsövningar ha gjort
landskapet till ett av de ledande i sport.
I n. o. ligger Tivedens vilda skogsbygd,
övergående i slätterna s. om Vänern och v. om
Vättern, över vilken de vintertid snörika
kalkstensbergen Kinnekulle, Billingen, Alle-,
Mös-se-, Halle- och Hunneberg resa sig. Södra delen
av landskapet uppvisar däremot nästan
norrländsk natur, ofta med åsar upp till 300 m ö. h.
Ett flertal åar, utgörande avlopp för ett
vittutgrenat sjösystem, flyta till Vänern eller havet.
De gamla göterna, som befolkade landskapet,
skattade styrkan högt. Sedan gammalt ha
skidor, skridskor och järnskodda snöskridskor
flitigt begagnats. På Vänern, Vättern och övriga
större sjöar har segling urgamla traditioner,
likaså rodd, varvid primitiva tävlingar mycket
tidigt anordnats, speciellt i samband med
öbe-folkningens stadsbesök. På 1870-talet
förekommo ordnade roddtävlingar, och på Vänern
(utanför Mariestad) anordnades tävlingar med
spark-stöttingsliknande skjutkälkar, 1877 i samband
med travtävlingar. De under flera århundraden
kringströvande västgötaknallarnas vandringar
med tunga bördor voro säkerligen ofta
verkliga sportprestationer, och från deras hembygd
i Mark och Kind komma många av
Västergötlands bästa idrottsmän.
Skara gymnasium införde 1829 som ett av de
första i Sverige obligatorisk gymnastik på
skolschemat och något senare vapenövningar,
boll-och springlekar. Den första idrottsklubben i
Västergötland torde vara Skara Skridskoklubb,
som enligt ett gåvobrev i stadens arkiv, daterat
1878, då redan existerat under många år.
Vänersborgs Roddförening lär ha bildats 1875,
Lidköpings Gymnastikförening 1880, Lidköpings
Roddklubb 1884 och under 1890-talet
Aftonstjernan i Borås. Enigheten i Vänersborg,
Kamraterna i Skövde och Mariestad, Göta i
Ulricehamn, Stjernan i Mariestad samt Lidköpings
Velocipedklubb, och 1894 bildade E. Klefbeck
(senare stiftare av Hellas) Ynglingaföreningen
i Bokedalen. Samtliga dessa klubbar ha senare
nedlagts eller uppgått i andra föreningar.
Västergötlands idrottsliga centrum är ->Borås.
Framgångsrika äro också städerna -^-Alingsås,
-^-Falköping, ->Lidköping,,->-Mariestad,
^-Skara, -^-Skövde, -^-Tidaholm, -^-Trollhättan,
-^-Ulricehamn och Vänersborg liksom
indu-stricentrat ->Markbygden (omfattande bl. a.
Rydboholm, Kinna, Fritsla, Skene, Svaneholm
och Viskafors). Av stor propagandabetydelse
ha landskapsmatcherna varit, särskilt de i fri
idrott mot Småland och Östergötland (sedan
1930); även läns-, orts- och häradsmästerskapen
— t. ex. Skaraborgs-, Mark- och
Falbygdsmäs-terskapen — vilka arrangeras i många idrotter,
ha varit värdefulla ur propagandasynpunkt,
liksom också de många militära klubbarna.
Fotboll är distriktets mest utbredda idrott
med IF -^-Elfsborg i Borås som enda
Västgötaklubb hittills i div. I. Representativa lag finnas
dessutom i flertalet städer, och även många av
Markbygdens klubbar ha spelstarka lag. Bandy
är — trots de osäkra isförhållandena — mycket
populärt, och goda lag finnas i bl. a.
Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Lidköping,
Ulricehamn, Vargön och Surte. Handboll spelas
i ett flertal samhällen med Skövde som
föregångsstad och starkast (Skövde AIK
kvalificerade sig för div. I vintern 1948). Andra platser
med goda lag äro Borås och Mariestad.
I fri idrott, orientering och skidsport
voro länge klubbarna i Älvsborgs län de
ledande — särskilt Borås — men under senare
år ha stora framsteg gjorts i Skaraborgs län,
i fri idrott särskilt i Falköping, Skövde,
Lidköping och Karlsborg. En del av de mångsidiga
landsbygdsklubbarna bedriver även
brottning, som har gamla anor med tävlingar
redan på 1890-talet. Denna sport har också givit
Västergötland dess största internationella
berömmelse. Ett 30-tal brottningsklubbar finnes,
främst i Borås, Trollhättan, Tidaholm,
Falköping, Lidköping och Skene samt Herrljunga.
Boxning utövas speciellt i Borås,
Trollhättan, Skövde, Lidköping och Skene.
Tyngd-lyftning var tidigare en populär gren på
många orter och tycks nu — efter en
dödperiod — åter vara på frammarsch.
Simsport utövas speciellt i Borås, Alingsås,
Ulricehamn och Lidköping, kanotsport på
många håll, särskilt i Lidköping, Trollhättan
och Ulricehamn, samt rodd främst i
Trollhättan, Vänersborg och Alingsås. För tennis är
Borås centrum, men goda spelare finnas även
på flera andra platser, bl. a. i Alingsås och
Älvsered.
I cykelsport dominerar Borås. Goda
klubbar finnas även i bl. a. Vänersborg, Alingsås,
Trollhättan och Tibro. Orientering, för
vilken sport förutsättningarna äro utmärkta i
stora delar av distriktet, utövas lidelsefullt i
ett stort antal föreningar. Även här har Borås
hittills dominerat. Intresset för
skidlöpning är märkligt, och Västergötland har
gjort utmärkta insatser i Götalands-mästerska-
1251
1334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
