Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrike, av författaren Rudolph Philipp, fil. kand. Elsa Sjöman och redaktör Bertil Lindau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTERRIKE
Österrikes »Wunderteam» efter en av sina största segrar, 6—O mot Tyskland i Berlin 24 maj 1931.
Fr. v.: målvakten R. Hiden, v. y. A. Vogl, ledaren och förbundskaptenen H. Meisl, backarna J.
Blum och R. Schramseis, c. h. b. J. Smistik, halvbacken H. Mock (reserv), h. h. b. G. Braun,
v. h. b. K. Gall, c. f. M. Sindelar, h. i. F. Gschweidl, v. i. A. Schall och h. y. K. Zischek.
Blygsam fri idrott men starka tyngdlyftare.
I fri idrott, där mästerskap instiftades
1897, har Österrike spelat en ytterst blygsam
roll. Först i slutet av 1930-talet fick landet
några goda förmågor — vilka alltså även
representerade Tyskland — främst löparna F.
Eichberger och F. Rinner, stavhopparna A.
Proksch (412 cm) och J. Haunzwickel,
trestegs-hopparen K. Kotratschek samt diskuskastarna
E. Janausch och J. Wotapek.
Österrike hade åren före första världskriget
många goda spelare i tennis, främst L.
Salm, F. Pipes och A. Zborzil, och under
mel-lankrigsåren märktes F. Matejka, H. Artens, A.
Bawarowsky och G. Metaxa. I
bordten-n i s hör Österrike till världens ledande länder
med bl. a. R. Bergmann.
I simning, som har traditioner från
början av 1800-talet och i Dianabad i Wien hade ett
av världens mest kända inomhusbad, tillhörde
landet de ledande i Europa under
genombrottsåren, främst genom olympiapristagarna A.
Neumann (segrare 1896), O. Wahle (tvåa 1900) och
framför allt O. Scheff (segrare 1906, trea 1908).
Standarden har senare icke varit särskilt hög,
men österrikisk vattenpolo är av europeisk
medelklass.
Intresset för kanotsport är
utomordentligt stort, och Österrike blev bästa nation vid
OS 1936 — tre segrar, därav två av G.
Hra-detzky, som ansågs som världens dittills
förnämste paddlare. Rodd utövas framför allt
på Donau men är av lägre klass. Mest kände
roddare är J. Hasenöhrl, vilken blev tvåa i
single sculls vid OS 1936.
Den österrikiska tyngdlyftningen
har hemfört ett stort antal segrar vid alla
internationella stortävlingar. Utom de vid
art. Tyngdlyftning (sp. 1064) nämnda
atleterna märkas främst
världsrekordmännen och OS-pristagarna H. Haas, F. Hala
(Haller), W. Rosinek, R. Fein, A. Stadier,
J. Grafl, B. Tandler, F. Andrysek och F.
Aigner. Jfr även statistiken vid art.
Tyngdlyftning.
Standarden i boxning är relativt låg,
medan Österrike periodvis haft goda förmågor i
brottning, som infördes i början av
1880-talet och huvudsakligen förekommer i
grekiskromersk stil. Goda framgångar nåddes före
första världskriget; bland senare brottare må
nämnas lättviktaren L. Sesta och tungviktaren
N. Hirschl.
Dressyrridningen dominerar hästsporten.
Hästsporten stod tidigare högt i
Österrike (jfr sp. 1419), men med dubbelmonarkiens
upplösning och det ekonomiska förfallet gick
den tillbaka. Endast i fråga om dressyrridning
har man trots alla svårigheter lyckats uppehålla
de gamla traditionerna.
Det viktigaste loppet, österreichisches Derby,
instiftades 1867 och rides vid Freudenau nära
Wien. Travsporten, där Österrike före 1914 var
det ledande landet i Europa, har sitt
högkvarter i Baden vid Wien, och Österrikes
Trav-derby, för fyraåriga inhemska hästar, kördes
första gången 1884. Jfr art. Travsport, sp. 1001.
Fäktning var i den gamla österrikiska
monarkien liksom ridning framför allt en
militär idrott, utövad i kadettskolan och senare
av officerare på stat. Den var också en
studentidrott, och i studentklubbarna vann även den
tyska ->-mensuren insteg.
En vändpunkt inom fäktsporten inträffade,
när den italienske fäktmästaren L. Barbasetti
1894 grundade Akademie der Fechtkunst i Wien
och därmed införde den italienska lätta
sa-beln. Ett kraftigt uppsving följde särskilt på
florett och sabel. Så belade Österrike vid OS
1900 3.-5. plats på sabel och vid OS 1912 3.
in-div. på florett och 2. i lag på sabel, på vilket
vapen dock Ungern snart övertog ledningen.
1421
1418
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
