Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Andersen, Peder Christian - *Andersen, Reidar - Andersson, Albert - *Andersson, Anders W. - Andersson, Arne, av Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERSSON, C. A.
Andersen har utgivit »Fotbali» (1924),
»Norges Fotballforbund gjennem 25 år» (1927), den
stora skridskoboken »Norges flagg på
seiersmas-ten» (1941; beslagtagen av de nazistiska
myndigheterna, ny upplaga 1947), »De olympiske
leker gjennom 50 år» (1945) och
»Fotballdom-meren» (1947).
* Andersen, R e i d a r, norsk
backhoppare, blev amerikansk mästare 1939.
Under sin segerrika USA-turné satte
Andersen »världsrekord» i backhoppning på
konstgjord snö med 49,7 m i Los Angeles. Han blev
tvåa i Holmenkollen 1940.
Andersson, Albert, elitgymnast,
mångkampare, skytt (f. 190 2 25/4),
civilingenjör i Stora Skedvi, var medlem av
den segrande gymnastiktruppen vid OS
1920.
Andersson tillhörde senare Fredrikshofs IF,
blev åtta i tiokamp vid OS 1928 (7 109 p) och
vann s. å. SM i häcklöpning 110 m (15,7s). Han
tillhör eliten i det nationella skyttet och blev
förbundsmästare i skolskjutning i
Västgöta-Dals skfb 1935, i Jämtlands 1940 och i Dalarnas
1941. Vid riksskyttetävlingen i Sundsvall 1939
vann han huvudtävlingen och tog s. å.
riksmedaljen i guld. I mitten av 1940-talet började
Andersson med sportskytte och nådde snabbt
eliten (bäst femma vid SM med fritt gevär
1947 på 1081 p). E. K.; O. H-g.
* Andersson, Anders W., skytt, avled
1945.
ANDERSSON, ARNE.
Av Sven Lindhagen.
Arne Andersson, jämte G. Hägg och
L. Strand den främste medeldistanslöpare
som funnits, föddes 27 okt. 1917 i
Trollhättan och är sedan 1947 folkskollärare i
Alvik (1942—46 i Skrubba, s. o. om
Stockholm). Tills. m. Hägg grundlade han
den svenska löpningens världsrykte och
satte 1943—44 tre utomordentliga
världsrekord, det bästa 1944 på 1 eng. mil med
4m 1,6S (senare slaget av Hägg med 0,2S).
Våren 1946 förklarades han för alltid
förlustig sitt amatörskap för överträdelse av
amatörlagarna. Bild på pl. vid art.
Me-deldistanslöpning, suppl.
Arne tillhör en bohuslänsk idrottssläkt,
berömd för sin styrka. Hans far och farbröder,
av vilka Oskar -^-Andersson (bd I) är mest känd,
ha spelat en betydande roll i framför allt IFK
Uddevalla. Arne, som vid späd ålder blev
vä-nersborgsbo, bodde under somrarna utanför
Uddevalla, där han var god simmare (omkr.
Iml7s på 100 m fritt simsätt som skolpojke). I
fri idrott representerade han 1935—37 Uddevalla
IS, sedan han 1934 börjat träna löpning.
Som elev i läroverket i Vänersborg var Arne
god bandyspelare (högerhalvback och
högerback) i Vänersborgs IF. Han vann 1500 m i
Skolungdomens hösttävlingar i Stockholm 1935
och 36 (sistn. år diskvalificerad),
»skolterräng-en» i Djursholm 1936 och 37 samt 1500 m i
»skollandskampen» mot Finland i Åbo 1937.
Är 1938, då han under exercisen i Borås
representerade Elfsborg, löpte han för första gången
1500 m under 4m (3.58,6). Sedan han blivit
elev vid seminariet i Göteborg, övergick han
1939 till Örgryte och var som högerforward i
seminariets lag god handbollsspelare.
Med hjälp av tränaren Martin Jansson blevo
framstegen i löpning storartade. Vid SM i
terräng 8 000 m blev Arne oväntat femma och på
Fria Idrottens Dag tvåa i Sverige på 3 000 m
med 8.31,8. Det stora genombrottet kom i juli
i landskampen mot Finland, där han gjorde
sensation genom att vinna 1500 m över
favoriten Å. Jansson (Spångert) på svenska
rekordtiden 3.48,8 (ls från världsrekordet), första
gången en svensk löpte under 3.50 (bild vid
Fri idrott, bd III, pl. 4), och upprepade segern
i landskampen mot Norge s. å. (3.54).
Arne Andersson har därefter tillhört
världseliten, ehuru han tidvis stått i skuggan av G.
Hägg. År 1940 blev han tvåa i SM i terräng
4 000 m efter Lars Nilsson men nådde ej
föregående års form på bana samt blev i SM på
1 500 m endast trea, slagen av H. Kälarne och
Hilding Eriksson, Morgårdshammar, och i
landskampen mot Finland och Tyskland tvåa
efter Åke Jansson.
År 1941 segrade han i SM i terräng (även
i lag) 4 000 m, vann 1 500 m på Fria Idrottens
Dag (3.52,2) och SM på 4 X 400 men förlorade
på 1 500 m mot Hägg såväl SM (3.48,6) som
landskampen mot Ungern och
»presslandskampen». Följ. år vann han åter SM i terräng 4 000
m (även i lag), satte på våren svenskt rekord
på 1 000 m med 2.24,0, vann SM på 4 X 1 500 m
men förlorade samtliga 7 lopp mot Hägg, bl. a.
i matchen »Storstäderna — Landsorten» (3.49,2
— Hägg 3.45,8) samt landskampen mot Ungern
(3.53,2), där han även blev tvåa på 800 m efter
Bertil Andersson på 1.51,9.
Sedan Arne hösten 1942 flyttat till Skrubba,
tränade han med oerhörd energi upp sin
spurtstyrka vintern och våren 1943, och under
Häggs USA-vistelse s. å. slog han dennes
världsrekord på 1500 m och 1 eng. mil med resp.
3.45.0 och 4.02,6. I SM i terräng blev han
endast fyra, vann SM på 1 500 och 4 X 1 500 m,
1500 m i landskamperna mot Ungern (3.52.0)
och båda mot Danmark (3.49,4 och 3.50,8). För
sina prestationer 1943 tilldelades han Svenska
Dagbladets guldmedalj.
Arne Andersson, som tidigare bl. a.
tjänstgjort som lärare i Emmaboda och Göteborg,
representerade från 1944 Hellas. Han
koncentrerade sig nu på banlöpning, avstod från ter-
71
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
