Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arbetarsportrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARSPORTRÖRELSEN
♦ARBETARSPORTRÖRELSEN.
Arbetar sportrör elsen, som i början av
1930-talet hade sin största utbredning
med sammanlagt c:a 6 mill. medl. i de
två internationella
huvudorganisationerna SASI (Sozialistische
Arbeiter-Sport-Internationale) och R SI (Röda
Sportinternationalen), drabbades genom
den politiska utvecklingen av förbud i
Tyskland 1933 och i Österrike 1934 samt
även i Lettland.
SASI hade 1932 följande sammansättning:
USA (12 fören.) ..................................700 medl.
Belgien (421 fören.) ..........................13 000 »
Danmark ................................................20 000 »
Tyskland ..............................................1125 000 »
England ................................................5 000 »
Estland ..................................................1 600 »
Finland (419 fören.) ........................10 900 »
Frankrike ............................................11000 »
Holland ................................................17 000 »
Jugoslavien ..........................................1800 »
Lettland ...................................5 200 »
Österrike ..............................................300 0001 »
Palestina ................................................4 250 »
Polen:
Polska förb......................................7 000 »
Judiska » ....................................4 400 »
Ukrainska » ....................................2 000 »
Rumänien ............................................2 500 »
Schweiz ................................................22 000 »
Tjeckoslovakien:
Tjeckiska förb..................................137 000 »
Tyska » ................................71 000 »
Ungern ....................................................1 750 »
Politiskt engagerad.
Amatörfrågan var knappast något större
problem inom arbetarsportrörelsen, då det
politiska momentet hos rörelsen var starkt
framträdande. Målet för arbetarsportförbunden var
visserligen fysisk fostran åt massorna men
också stärkandet av den politiska kampen och
fackföreningsrörelsen genom bl. a. hållande av
fester och demonstrationer.
Inom publikgrenar som t. ex. fotboll
utnyttjades arbetarklubbarna på en del håll,
särskilt i Österrike och Tjeckoslovakien,
närmast som förberedande skolor för de
borgerliga amatör-, senare professionella klubbarna,
då de finansiellt inte kunde ta upp kampen
med de senare.
Då totalitära stater i mitten av 1920-talet
enrollerade soldater i sina led, blevo
ar-betarsportföreningarna i flera länder den
1 Varav 215 000 »turister».
officiella ramen för beväpnade
arbetarskyddstrupper. Så var fallet i bl. a.
Österrike, Lettland, Tyskland, Tjeckoslovakien
och Belgien. Därför var det också dessa
föreningar, som främst träffades av de
segerrika diktaturernas förbud. Denna
arbetarsportens kampkaraktär är även
främsta orsaken till att rörelsen aldrig
vann större utbredning i t. ex. Sverige,
där endast kommunisterna stödde den.
Under andra världskriget bröt SASI
åter samman. Internationalens säte hade
flyttats till Prag. Men här måste
arbetar-sportföreningarna anpassa sig under
ockupationen, och här överlevde de just
tack vare denna anpassning.
Som en motsvarighet till spelen i
SASI:s regi anordnade RSI s. k.
Världs-spartakiader, bl. a. i Paris 1933, vilken
föregicks av en internationell Spartakiad
i Moskva 1928.
Internationella samarbetet efter kriget.
I oktober 1945 sammanträdde en
kongress i Paris,, varvid en kommitté
tillsattes — bestående av Elvin j:r, England,
Devlieger, Belgien, och Mension,
Frankrike — med uppgift att söka skapa en ny
Arbetar-Sport-International, om möjligt
omfattande även USA och Ryssland.
Kommittén sammankallade en ny
kongress i Bryssel 26—30 maj 1946, vid
vilken England var representerat med 3
delegater, Frankrike med 3, Belgien med
4, Holland med 1, Finland med 2, Polen
med 2, Ungern med 2, Rumänien med 1,
Jugoslavien med 1, Palestina med 2 samt
Schweiz med 2 delegater. Österrikes
representant var förhindrad att resa.
Härvid beslöts grundandet av
Internationella Arbetarsportkommit-t é n, sammansatt av en representant från
varje anslutet landsförbund. I spetsen
står ett verkställande utskott om sju
medlemmar och med säte i Brüssel.
Ordförande är Devlieger, Belgien. En
plats är reserverad för vartdera USA och
Ryssland, i händelse dessa länder ansluta
84 86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
