Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Biljard - Billing, Gillis E. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILLING
Termer och förklaringar. *
Bricole betecknar att spelbollen först
träffar den vall, där hålet befinner sig.
D e s s i n är angivandet av sättet, på vilket
man ämnar göra en boll. Det enklaste sättet
är t e r s, då bollen går direkt i ett angivet
hål. En annan dessin är att göra bollen p å
konst, då en eller flera vallar tagas till
hjälp (låter man spelbollen först gå i vall,
innan den boll träffas, som man skall göra,
kallas detta att göra bollen von hinten).
Bricole räknas ej som konst.
Fiol eller kratta äro hjälpmedel för
stötens inriktning, om bordet är stort.
Förlöpare kallas bl. a. sprängd boll (se
nedan), miss på boll enligt angiven dessin,
tuch (se nedan) eller om linan (= linabollen)
spelas i något hörnhål.
Salvoprick är skärningspunkten mellan
två linjer, dragna från hörnhål till motsatt
sidas mitthål. Området mellan salvoprick och
kortvall kallas salvoområde.
Sprängd kallas boll, som går över
biljardkanten eller stannar där.
Tuch uppstår, då en spelare med kö,
kroppsdel, klädsel eller verktyg vidrör en boll.
Carolinaspel.
För Carolina, som kommer från Nordamerika,
har S. B. F. fastställt spelregler, som från 1948
skola gälla för alla till förbundet anslutna
klubbar. Det spelas på 6-hålsbiljard med fyra bollar
(isolonbollar): en spelboll (benfärgad), en
linaboll (»linan», röd) och två salvobollar (gula).
Spelets gång.
Då spelet börjar, placeras linan på
mittpricken och salvobollarna på salvoprickarna.
Spelbollen är i hand, d. v. s. den får placeras på
vilken kortsida som helst inom salvoområdet.
Spelöppnaren, som har boll i hand, får i
öppningsstöten ej spela på den närmaste
salvobollen och måste vid öppningsstöt på linan spela
denna på konst. Efter gjord salvoboll skall man
spela på linan, och vill spelaren därefter åter
spela på denna, måste stöten göras på konst,
såvida detta ej gjorts i föregående stöt på
linan.
När spelöppnaren slutfört sitt spel, d. v. s.
missat angiven dessin, tuchat eller på annat
sätt förlorat stöten, är motspelaren i stöt och
skall då fortsätta på det läge, som uppstått
efter föregående spelare. Dessin skall angivas
före varje stöt, utom då denna är självklar.
Salvobollarna få göras i vilket hål som helst
(undantag se nedan), medan linan alltid skall
göras i något av mitthålen. Stöt får ej
angivas på boll, som ligger inom den biljardhalva,
varpå spelbollen placerats. Vidare får boll ej
tersas till mitthålen.
Vid stöt skall minst en fot vara i beröring
med golvet. — Domarens utslag är utan appell.
Uppläggning av bollar.
Gjord lina skall alltid placeras på
mittpricken, om denna är fri; är den upptagen
(indisponibel) av annan boll, så att lina ej kan
läggas utan att komma i kontakt (kloss) med
denna, skall linan uppläggas på en prick till
höger om bollådan, i linje med och mitt emellan
mitt- och salvoprick. Är även denna prick
upptagen (indisponibel), placeras linan på
motsvarande prick till vänster. Äro samtliga
dessa prickar upptagna (indisponibla), placeras
linan på en prick 95 mm från kortvallen till
höger om bollådan (se bild).
Gjord salvoboll placeras på salvopricken till
höger om bollådan. Är denna prick upptagen
(indisponibel), placeras bollen på den andra
salvopricken. Äro båda salvoprickarna
upptagna, placeras salvobollarna enligt vad som ovan
sagts för linan.
Upplagd boll får ej flyttas. Gjord boll är
alltid i hand. Lång kö är alltid tillåten, fiol eller
kratta endast då bordets spelyta överstiger 3,10
m i längd.
Poängberäkning.
Poäng erhålles endast för dessingivna bollar,
för gjord salvoboll 3 p och för gjord lina 10 p.
Vid förlöpare mister spelaren samma poäng,
som han skulle ha erhållit för gjord boll.
Ca-rambolage räknas ej. Den segrar som först
nått fastställd poängsumma.
Svenska mästare i carambole:
1943 E. Hedlund, BK Milen, Göteborg
1944 S. Pressler, » »
1945 S. Boström, S. B. K., Stockholm
1946 S. Boström, » »
1947 G. Wernersson, B 22, Malmö
1948 E. Hedlund, BK Milen, Göteborg
Svenska mästare i Carolina:
1943 E. Hedlund, BK Milen, Göteborg
1944 E. Enarsson, B 22, Malmö
1945 E. Enarsson, » »
1946 E. Enarsson, » »
1947 E. Hedlund, » » E. S-l.
Billing, Gillis E. A., alpinist,
fjäll-sportman och gymnast (f. 1916 22/10),
gymnastikdirektör, är en av Sveriges främsta
bergbestigare på 1940-talet med många
förstabestigningar, särskilt vintertid, i
såväl svenska som norska fjäll.
Billing, som utexaminerades från G. C. I.
1938, var redan i unga år en mycket god
frigymnast, vilket sedermera blev honom till stor
hjälp vid bergklättring. Han har bl. a. utfört
första vinterbestigningen av Sareks Nordtopp
(1942, Sveriges sista icke vinterbestigna 2 000
m topp), av ett 16-tal 1 900 m toppar i
Sarekfjällen (1942, 43 och 46) samt i Norge av
Stor-steinfjell i Narviksområdet (1945). Billing är
den förste, som gått upp de direkta lederna
103 187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
