BÅNG m. På 25 m användes 10-ringad 60 cm tavla, som i en dubbel rond ger de bästa skyttarna c:a 200 p mer än den förut använda 45 cm 6-ringade tavlan. Herrar: 1) H. Deutgen, Sverige, 2 953 p; 2) V. Kurola, Tjeckoslovakien, 2 636 ; 3) J. Breicha, Tjeckoslovakien, 2 555; 4) E. Tang-Hol-bæk, Danmark, 2 549. — 10) G. Karlsson, Sverige. — Lag: 1) Tjeckoslovakien 7 626 p; 2) Danmark 7182; 3) Sverige (H. Deutgen, G. Karlsson, E. Trolle) 6 996. Damer: 1) J. Kurkowska-Spychajowa, Polen, 2 327 p; 2) A. Truelsen, Danmark, 2183; 3) P. Burr, England, 2 067. — Lag: 1) Danmark 5 647 p; 2) Frankrike 5 261; 3) England 5116. Nordiska mästerskap. Ären 1939—47 ha inga NM anordnats. De första efter kriget ägde rum 1948 i Göteborg. Tävlingsform: enkel internationell rond. Resultat: I n d i v i d u e 111: 1) E. Trolle, Sv, 1329 p; 2) S. Lindberg, Sv, 1286; 3) T. Ljungkvist, Sv, 1277. — H. Deutgen var av sjukdom förhindrad deltaga. — Lag: 1) Sverige 4 988 p; 2) Danmark 4 927; 3) Finland 4 062. (Norge deltog ej i landskampen.) Svenska mästerskap. Herrar: p Damer: p 1939 G. Källström 1134 E. Heilborn 1 032 1940 J. Ling 1008 T. Kjellson 853 1941 J. Ling 992 E. Heilborn 886 1942 J. Ling 1 002 H. Fahlman 804 1943 J. Ling 1 060 H. Fahlman 736 1944 J. Ling 1 098 T. Kjellson 734 1945 E. Berglund 1076 T. Kjellson 949 1946 Inga tävlingar. 1947 H. Deutgen 1398 T. Kjellson 805 Tävlingsformer: 1939 för herrar dubbel American round och för damer dubbel Columbia round. Fr. o. m. 1940 en enkel internationell rond, omfattande inalles 234 skott. Fr. o. m. 1947 användes på 25 m 10-ringad 60 cm tavla. Landskamper. Sverige — Danmark. 1945 i Köpenhamn: 1) Sverige (E. Berglund, G. Karlsson, J. Ling, E. Heilborn) 3499 p; 2) Danmark 3 443. 1946 i Stockholm: 1) Danmark 3 618 p; 2) Sverige (C. H. Bergström, G. Karlsson, J. Ling) 3221. 1947 i Köpenhamn: 1) Danmark 5 058 p; 2) Sverige (E. Berglund, T. Bolie, H. Deutgen, G. Karlsson) 4 317. Världsrekord. Herrar: 2 577 p E. Tang-Holbæk, Danmark, 1946, 2 953 p H. Deutgen, Sverige, 1947. Lag: 7 300 p Danmark 1946, 7 626 p Tjeckoslovakien 1947. Damer: 2 327 p J. Kurkowska-Spychajowa, Polen, 1947. 297 Svenska rekord. Fr. o. m. 1940 räknas endast resultat i en enkel internationell rond, uppnådda vid SM eller VM i Sverige. Herrar: 1 008 p J. Ling 1940 1 060 » J. Ling 1943 1 098 » J. Ling 1944 1 285 » H. Deutgen 1946 1 479 » H. Deutgen 1947 Damer: 853 p T. Kjellson 1940 886 » E. Heilborn 1941 949 » T. Kjellson 1945 T. F-n. *Bågskyttemärket utdelas sedan 1940 av -^Svenska Bågskjutningsförbundet (bd VI). Från och med 1947, då 60 cm tavla skall användas på 25 m, äro fordringarna för guld 5 100 p, för silver 4 000 p och för brons 2 900 p, lika för damer och herrar. Bål (lat. truncus) är sammanfattningsnamn på bröst, buk och bäcken. Bålrullning (eng. trunk-circling, fr. rotation du tronc, ty. Rumpfkreisel, da. Kropskredsning), gymnt., är en förening av böjning framåt (eller framåt-nedåt), åt sidan och bakåt samt vridning, varvid bålens övre del föres i cirkel. Rörelsen utföres enklast i grenstående. ->Svensk gymnastik, bd VI, sp. 775. — Bålrullning smidiggör och stärker bålens muskler och leder. N. H-n. Bålövningar (eng. trunk-exercises, fr. excercises du tronc, ty. Rumpfübungen, da. Bulövelser), gymnt., kallas rörelser, som stärka bålens muskler och öka rörligheten i ryggradens leder. De ha tre grundformer: böjningar bakåt och framåt-nedåt, sidböjningar samt bålvridningar. Bålövningarna äro uppfunna av P. H. Ling och utmärkande för hans gymnastik. Genom det moderna, rytmiska arbetssättet har verkan av dem blivit större än förut. Lings största gymnastiska bedrift är skapandet av bålrörelserna, till vilka man icke finner någon motsvarighet hos de med Ling samtida, övriga stora banbrytarna för modern gymnastik: tyskarna Guts Muths och Jahn samt dansken Nachtegall. Omkring bålövningarnas tre grundformer har vuxit upp den stora och rika samling fristående rörelser och redskaps-övningar, framför allt vid ribbstol, som äro säregna för P. H. Lings gymnastik. N. H-n; O. H-g. *Bång, A. Teodor, avgick 1942 ur Svenska Skidförbundets styrelse samt s. å. 298