Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erbén, Holger - Ergometer - Erik XIV - Eriksson, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERGOMETER
Bengt och Harriet Eriksson, säkra orienterare
från Enskede.
enkla, naturliga ställningar. Han är också god
pistolskytt och överraskade bl. a. med att bli
armémästare med pistol 1946 omedelbart efter
återkomsten från den ansträngande
schweiz-resan. Erbén har även tävlat i handboll (div.
II), tennis, bordtennis, badminton, gymnastik,
skidlöpning och i fri idrott, där han är en god
allroundman. K. A. L.
Ergometer (av grek. e’rgon, arbete, och
me’tron, mått) kallas apparat för
mätning av utfört muskelarbete.
Konstruktionen lämpas efter det arbete, t. ex.
rodd, cykling, man önskar undersöka.
N. H-n.
Erik XIV, allroundidrottsman (1533—
77), svensk konung 1560—68, är en av de
svenska regenter, som mest intresserat
sig för idrott. Han var nästan oslagbar
Berthold Ericsson under en rekordkörning med
sin tvåhjulsdrivna Rex i Ahlbybacken 1935
(i sidvagnen Hj. Eriksson).
439
på rännarbanan, passionerad bollspelare
och specialist på längdhopp. Jfr art.
Stockholm, bd VI, sp. 603—04.
Vid hovet utövades under Erik XIV:s tid bl. a.
fäktning, ridning, ringränning och tornering,
och i alla dessa grenar var konungen en av de
främsta. Vid tomeringarna i Uppsala i
samband med kröningen 1561 segrade han
överlägset och erhöll av sin syster Cecilia vid
prisutdelningen en pärlkrans, virad med guldtråd,
vid vilken hängde ett par handskar av guld.
Enligt Gustaf Rålambs beskrivning över
slottet Tre Kronor förehades på rikssalen
ofta »lustiga tidsfördriv» som baletter, danser
och språng »samt alla andra kongl, spel och
ridderlige övningar». Vad Rålamb avser med
språng, utreder han på ett annat ställe i sin
skildring, där han talar om konungens
idrottsliga färdigheter: »Enkannerligen har denne
konung Erik XIV:e mycket övat sig uti
springande, av vilket vissa tecken äro lämnade, som
utmärkte huru otroligen långa språng den
samme konungen kunde göra.» Tydligt är
alltså, att man vid hovet tävlade i längdhopp och
att hoppen markerades genom märken, som
funnos kvar långt efter konungens bortgång.
Erik höll sig även med en särskild
boll-makare, som levererade bollar till de kungliga
spelen. Bland dessa spel nämnas väderboll
(->-Ballongboll, bd I) och ->Jeu de paume (bd
IV). Liksom fadern och brodern Johan lät
Erik anordna »racketbanor», där han med sina
vänner kunde spela jeu de paume, en
föregångare till senare tiders tennis. A. W-g.
Eriksson, Bengt, orienteringslöpare
och idrottsledare (f. 1913 24 /2), ingenjör i
Stockholm, är en av Sveriges säkraste
orienterare.
»Benke» Eriksson debuterade i SM i
orien-teringslöpning 1935, då han kom på 25. plats,
blev 13. man 1941 och tvåa 1943. Han deltog
i SM i budkavle i de lag, som kommo tvåa
1940 och femma 1945 och 47, vann DM 1941 och
47, i lag 1934, 43 och 46, i budkavle 1937, 38 och
44 samt i skidbudkavle 1942. Eriksson har
deltagit i alla Stockholms stads- och distriktsmatcher
sedan 1937, segrade mot Linköping 1940 och har
f. ö. oftast nått placeringar 2—7 — ett bevis
för hans stora säkerhet. Bland hans många
segrar i andra stortävlingar märkas de i
Västerås vårorientering 1941 och 43 samt
Kol-mårdsträffen 1943. — Eriksson är uppskattad
ordförande i IFK Enskede sedan 1932 (utom
1939—40) samt i dess orienteringssektion från
1931. Han tillhör Stockholms Idrottsförbunds
orienteringssektions styrelse _ från 1945 och
skidsektionens från 1946.
Hans fru, Harriet (f. Norberg 1921 31/7),
började liksom sin syster Maud -> Wirstam
(suppl.) tävla i Örby IS men övergick 1942 till
IFK Enskede. Hon vann DM i orientering 1942,
i lag 1942 och 43 och deltog i laget, som vann
440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
