Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Finland, av Einari Mannerla och Lauri Pihkala - De olika idrottsgrenarna - Frivilliga idrottens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
oavgjorda och 86 förlorats. Målkvoten är 233—
449. Mot Sverige har Finland under samma tid
spelat 34 landskamper, därav 3 vunna, 4
oavgjorda och 27 förlorade. Målkvoten är 55—140.
Finska mästerskapet i fotboll efter 1938 har
erövrats 1939—41 av Turun Palloseura (TPS),
1942 av Helsingin Toverit (inoff.), 1944 av IFK
Vasa, 1945 av Vaasan Palloseura (VPS), 1946
och 47 av IFK Vasa (1943 avgjordes ej
mästerskapet). — Helsingin Jalkapalloklubi (HJK)
har inalles 9 finska mästerskap, Helsingin
Palloseura (HPS) 8, IFK Helsingfors och TPS
4, Kronohagens IF i Helsingfors, IFK Åbo och
IFK Vasa vardera 3 samt Unitas och
Poly-teknikkojen Urheiluseura (PUS) i Helsingfors
och Vaasan Palloseura vardera 1.
De starkaste klubbarna i bandy 1947 voro
Warkauden Pallo-35 i Varkaus, IF Kamraterna
och Hukat i Helsingfors, Oulun Palloseura
(OPS) och Oulun Luistinseura (OLS) i
Uleåborg samt Ilves-Kissat, Tammerfors.
Av de t. o. m. 1948 spelade A-landskamperna
mot Sverige har Sverige vunnit 16, Finland 7,
medan 6 slutat oavgjorda. Målkvoten är
78—98.
I ishockey ha finska mästerskap
anordnats från 1928. Klubben Ilves i Tammerfors
har de sista åren varit överlägsen, främst i
kamp mot tavastehusföreningen Tarmo. I såväl
mästerskaps- som Finlandsserien deltogo 9
föreningar 1947. Flera landskamper ha spelats, de
flesta mot Sverige, som dock ännu ej
besegrats; 1947 besegrades dock Norge klart i inalles
fyra landskamper.
Även handboll vinner allt flera
anhängare, särskilt i akademiska kretsar, men
bristen på spellokaler är stor. Utbytet med
Sverige har varit livligt. Finlands
Handbollförbund bildades 1941, och 1947 utkämpades de
första officiella landskamperna mot Sverige
och Norge, mot sistnämnda land även mellan
damlag. ,
Mot förmodan har nationalspelet ->-b o b o 11
(suppl.) även efter andra världskriget fortsatt
sin frammarsch.
Simning och cykelsport.
Finlands Simförbund, st. 1906, med T. Äro
som drivande kraft, hade 32 000 medl. 1947 och
247 föreningar. Ledande förening är sedan
länge Helsingin Uimarit (HU). Bland nya
förmågor märkas frisimmaren B. Labart och
ryggsimmarna P. Hille och E. Marttinen. I
bröstsim äro Tähkä Salisma och Margit Hietamäki,
i ryggsim Hilkka Hietamäki nya namn i
damsimning. Hilve Gråsten vann NM i svikthopp
1939.
I cykelsport har efter den 24-faldige
finske mästaren R. Hellberg en del nya
förmågor framträtt, särskilt sedan
olympiavelo-dromen blev färdig 1938, främst då P.
Kuusinen.
31 VM i skytte.
Finland har i skytte inalles 31 VM, och ännu
31/i2 1947 hade Finland 5 världsrekord: O. Elo
armégevär, sammanlagt, 530 p, T. Mänttäri
miniatyrgevär, liggande, 400, S. O. Lindgren
frigevär, liggande, 393, samt i lagtävlan med
miniatyrgevär, stående, 1861, och lerduveskytte
1155. I hjortskytte måste M. Liuttula och Y.
Miettinen anses som landets framgångsrikaste.
Segelsport.
I Finlands Seglarförbund var E. Krogius
ordförande 1906—17 och är det sedan 1946
(kommo-dor i Nyländska Jaktklubben 1900—29), och
Bertel Peterson är dess sekreterare sedan 1912.
Förbundet räknade 36 föreningar 1947.
Hästsport.
Av travsportmän må nämnas Fr. Buttenhoff,
som bl. a. ägt tre »travkungar», »Eino-Vakaa»,
»Pamun-Humu» och »Eri-Aaroni». Hingstarna
»Lohdutus», »Eri-Aaroni» och »Eri» finska
rekord på resp. 1 engelsk mil 2.22 (1945), 2 km
2.55,6 (1940) och 3 km 4.31,8 (1945) äro
samtidigt inoff. världsrekord för kallblodiga hästar.
Marskalken av Finland, C. G. Mannerheim,
gjorde 1906—08 en ritt genom Central-Asien, som
i viss mån kan betecknas som en hästsportens
motsvarighet till Nansens färd på skidor över
Grönland. På senare tid ha anmärkningsvärda
framgångar i ridsport noterats, bl. a. vid
internationella tävlingar 1940 i Stockholm och
1946 i Köpenhamn.
Frivilliga idrottens
organisation.
Man kan tala om två stora centrala
idrottsorganisationer: Finlands
Gymnastik- och Idrottsförbund (FGIF, fi. SVUL)
och Arbetaridrottsförbundet (AIF, fi.
TUL). Förutom dessa samt Svenska
Finlands Centralidrottsförbund (se sp. 485)
finns det ett antal fristående allmänna
idrottsorganisationer med flera
idrottsgrenar på programmet.
Dessa äro: Finlands Akademiska
Idrottsförbund (FAIF, fi. SAUL, st. 1923, 14 000 medl.
1947), Finska Skolidrottsförbundet (fi. SOU,
st. 1926, 10 000 medl.), KFUM:s Idrottsförbund
(fi. SNMKY, st. 1923, 13 000 medl.),
Nykteristernas Idrottsförbund (fi. RYUL, st. 1930, 2 500
medl.), Dövstummas Idrottsförbund (st. 1920,
725 medl.), Finlands Ungdomsförbund (fi.
Nu-orison Liitto, st. 1881, 10 000 idrottsmedl.) samt
idrottssektionerna i Mannerheims
Barnskydds-förbund (st. 1921, 40 000 medl.) och i
Krigsinvalidernas Brödraförbund (st. 1945, 5 000 medl.).
En del av medlemmarna i dessa organisationer
tillhör även andra förbund.
Helt fristående äro följande: Finlands
Bollförbund (fotboll, bandy, st. 1907, 62 800 medl.),
Finlands Lawntennisförbund (st. 1911, 4100
medl.), Finlands Handbollförbund (st. 1941,
20 000 medl.), Finlands Skytteförbund (st. 1919,
10 000 medl.), Finlands Ryttarförbund (st.
477
488
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
