Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Flugfiske - Flyghopp, -språng - *Flygplan, av Göran Axell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLUGFISKE
»FLUGFISKE.
För tävlingar i sportfiske funnos ännu
1947 icke för hela världen enhetliga
regler och redskap. USA är föregångslandet
och ligger alltjämt betydligt före Europa
både i fråga om resultat och antal
deltagare i tävlingar. Man har där på många
platser byggt särskilda bassänger (casting
pools) för träning och tävling.
Såväl i USA som i Europa tävlar man
dels i längdkast, dels i precisionskast
(kast mot mål). I Norden har man
dessutom indelat de tävlande både för
längdkast och för precisionskast i två klasser:
fiskeklass och fri klass. I den förra
klassen skola redskapen vara desamma, som
förekomma vid praktiskt fiske, i den
senare får man använda vilken utrustning
man vill med vissa mindre inskränkningar.
Tävlingar i flugkast, längd och precision, ske
över vatten. Längdkasten mätas efter en i
vattnet utlagd måttribba, och precisionskasten ske
mot 2- eller 3-ringade mål. Ringarna äro
förankrade. Den inre, 60 cm i diameter, ger 5 p,
mellanringen, 120 cm, 3 p och den yttre ringen,
180 cm, 1 p. Målen äro tre, och man gör ett
kast mot varje. Avståndet från kastaren till
ringarna växlar mellan 10 och 17 m.
Det 1947 gällande världsrekordet i flugkast
med enhandsspö, 55,78 m, hålles av Dick Miller,
USA, och med tvåhandsspö, 58,78 m, av Piros,
USA.
Svenska rekord i längdkast sedan 1925
äro:
25,50 m 1925 Bengt Bellander
27,30 » 1929 Theodor Ankarcrona
30,50 » 1938 Nils Falk (fri klass)
30,10 » 1939 Nils Falk (fiskeklass)
33,20 » 1939 G. A. Rising (fri klass)
33,70 » 1942 Åke Dalberg (fiskeklass)
33,90 » 1945 Olle Törnblom (fiskeklass)
35,90 » 1945 Åke Dalberg (fiskeklass)
35,90 » 1945 Åke Dalberg (fri klass)
37,70 » 1947 Åke Dalberg (fiskekl., nord. rek.)
Med tvåhands laxflugspö: 35,85 m,
1947, Olle Törnblom (nord. rek.). I
precisionskast: 29 p, 1945, Olle Törnblom (nord. rek.).
Svenska rekordfiskar på fluga:
Lax, 19,6 kg, 1945, S. Hedman, Mörrum.
Litteraturanvisningar.
Bland nyare svenska arbeten märkas: Olle
Törnblom m. fi., »Sportfiske i Sverige» (1939)
och »Spinn- och Flugfiske» (1946), Törnblom
och Schultz, »Sportfiskarens handbok» (1940),
N. Färnström, »Lapplandsöring» (1945) och
»Fluga» (1946).
Bland senare amerikanska och engelska
arbeten må nämnas: Ray Bergman, »Trout» (1938),
och A. Bridges, »Modern Salmon Fishing»
(1945), samt Earl Osten, »Tournament Fly &
Bait Casting» (1946), som särskilt behandlar
tävlingar och tävlingsredskap. O. T-m.
Flyghopp, -språng, gymnt., utföres över
häst (plint) på längden. Efter anlopp
göres upphopp till »stå i sadeln»,
omedelbart övergående i hopp framåt-uppåt med
armsvängning i samma riktning. Då
fallhöjden blir stor och benens ledgångar
därför utsättas för stark påfrestning vid
nedhoppet, bör detta ske på matta. O. H-g.
»FLYGPLAN.
Av Göran Axell.
Andra världskriget har för flyget
medfört många och värdefulla framsteg, inte
minst beroende på ett omfattande och
betydelsefullt forskningsarbete på
aerodynamikens område. Medan själva
flygplanet i stort sett bibehållit sitt
utseende, ha revolutionerande förbättringar och
nykonstruktioner kommit motorerna till
del. Bl. a. genomgick den under
1930-talet i sin nuvarande form uppfunna
reaktionsmotorn under kriget en
omfattande utveckling främst i England men
även i Tyskland och USA. Av andra
tekniska uppfinningar, som även kommit
flyget till hjälp, är radar den mest
betydelsefulla.
Motorutvecklingen.
Den konventionella flygmotorn har
under senare år i hög grad förbättrats. Man
Bild 1. Världens största kolvmotor, den
36-cy-lindriga Lycoming TD 7755, som utvecklar
5 000 hkr.
511
Tryckt "/7 48
512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
