- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
623-624

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fältskjutning, av K. A. Larsson - Fältskjutning med pistol - *Fälttävlan, av Bengt Ström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄLTTÄVLAN vinden — bortfalla nämligen i stort sett, då det gäller pistolskytte. Som ersättning härför strävar man att få in överraskningsmoment och rörliga målanordningar, men detta ställer stora krav på arrangörerna både tekniskt och ekonomiskt. En annan svårighet vid pistolfältskjutningar är den bristande enhetligheten i fråga om vapen, som framdrivit en babyloniskt för-bistrad klassindelning. •FÄLTTÄVLAN. Av Bengt Ström. Under beredskapstjänsten under det andra världskriget blevo fälttävlingar en angenäm omväxling i den ofta långtråkiga neutralitetsvakten och samtidigt ett ypperligt medel att hålla befäl och manskap i god fysisk form. Intresset för denna tävlingsform började därför gripa omkring sig även bland »civila» idrottsmän, främst sådana som själva deltagit i tävlingar under beredskapstjänstgöringen. I avsikt att popularisera fälttävlingar borttogos därför alla grenar, som fordrade speciell militär utbildning, och den nya tävlingsformen blev särskilt väl tillrättalagd för orienterare och fältskyttar. De vanligaste grenarna blevo fri orienteringslöpning, punktorientering längs snitzlad bana, kartläsning från stationspunkt, fältskjutning med gevär och handgranatkastning. Sistnämnda gren ansågs emellertid småningom för »turbetonad» och ströks från programmet 1946. Klädseln är som regel valfri, och flertalet väljer — åtminstone vid större och mera krävande tävlingar — vanlig orienteringsdräkt i stället för den förut obligatoriska uniformen. SM och DM införas. År 1941 ansågs den nu allt populärare tävlingsformen ha nått sådan utbredning, att Riksidrottsförbundet införde SM och DM samt uppdrog åt Sveriges Militära Idrottsförbund — trots att detta icke tillhör RiKsidrottsförbundet! — att administrera tävlingarna. På grund av de omfattande arrangemangen — vid SM åtgå omkr. 200 funktionärer (inräknat protokolls-uträknare) — ha som regel endast militära förband kunnat åtaga sig att stå som arrangörer. Gunnar Hallsten Sveriges bästa. SM och DM ha givetvis dominerats av fast anställda militärer, vilka genom sin tjänst få god träning. Även många civila idrottsmän ha emellertid visat synnerligen hög klass, främst H. Ekman (Fredrikshof), H. Blommegård (Hyl-tebruk), B. Hedberg (Filipstad), G. Hörnell (Insjön) och H. E. Hansson (Rödön), vilka båda sistnämnda även tävlat för Dalreg. resp. Jämtlands fältjägarreg. Bland militärerna märkas särskilt G. Hallsten, (Jämtlands fältjägarreg.), vilken är Sveriges hittills i särklass bäste »fälttävlare» med andraplacering i SM 1942 och seger 1943, 44 och 46, vidare W. Hjukström och Magnus Eriksson (Värmlands reg.), Arne Johansson och B. Ström (Dalreg.) samt E. Vemdal (Jämtlands fältjägarreg.). Tävlingsregler och poängberäkning. Vid SM och DM 1941 användes en poängberäkning, som i alltför hög grad gynnade goda skyttar. Till säsongen 1942 utarbetade Sveriges Militära Idrottsförbund en ny tabell, där grenarna stå i rättvisare förhållande till varandra. Vanligen tillgår tävlingen så, att flertalet (ev. alla) specialprov utföres i samband med löpningen och ingår i tiden för denna. I allmänhet sker dock ett prov efter löpningen (och utanför dennas tidtagning). Poängberäkningen, som sker i poängtillägg för gjorda fel, är beroende av banlängden. För varje använd minut erhålles 1 p, och varje km i banlängden gör, att »felpoängen» för övriga grenar ökas med 0,2 p. Vid 10 km bana erhållas för varje bom i skjutningen 2,6 p, för varje mm fel i punktorientering och kartläsning 2 p och för varje bom i handgranatkastning 2 p. Vid 15 km bana, tom är det vanligaste i DM och SM, äro motsvarande »felpoäng» resp. 3,6, 3,0, 3,0. Svenska mästerskap. Individuell tävling. Är Arrangör Plats Segrare Poäng 1941 Dalreg. Silvberg (nära Borlänge) A. Eriksson, Älvsb. reg. 209,00 1942 Västmanl. flygfl. Västanfors H. Ekman, Fredrikshofs IF 178,03 1943 Livreg. grenadj. Kopparberg G. Hallsten, Jämtl. fältj. 226,55 1944 Värml. reg. Sunne G. Hallsten, » 286,70 1945 Livgrenadj.-reg. Kisa B. Ström, Dalreg. 215,02 1946 Jämtl. fältj. Ragunda G. Hallsten, Järntl. fältj. 186,05 1947 Smålands arméart. Gränna K. G. Lundberg, Blekinge flygfl. 249,75 623 624

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 18 12:59:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/7/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free