GYMNASTIK ej komma i form, och resultaten under turnén (bäst 4.16,0 på 1 eng. mil) blevo i stort sett en missräkning. Säsongen 1947 nådde Gustafsson ej toppform, blev (som reserv) fyra på 800 m i nordiska landskampen (1.51,3) men gjorde som slutman en storartad löpning i det kcmb. lag, som satte världsrekord på 4 X 880 yards. Hans bästa resultat äro: 400 m 49,6 (48,8 i statfett), 800 m 1.50,0, 1 000 m 2.21,4, 1 500 m 3.48,2, 1 eng. mil 4.04,6 och 3 000 m 8.24,6. Han fick 1943 Jönköpings-Postens guldmedalj som bästa småländska idrottsman, har tagit 17 DM på olika sträckor och i terräng 3 500 m samt har sparsamt tävlat även i orientering och skidlöpning. Även hans bröder Sven (f. 1925 Va), järnvägsman i Karlshamn, och Arne (f. 1923 2Vi), järnvägsman i Värnamo, äro goda idrottsmän, den förre i medeldistanslöpning, den senare i orientering. S. L. Gustafsson, Rune, simmare (f. 1922 28/i2), kontorist i Stockholm, är en av Sveriges för närvarande bästa frisimmare. »Rufus», som tävlar för Hellas, vann SM på 200 m fritt simsätt 1943, på 400 m 1946, på 4 X 100 m 1941—43, 46 och 47 samt i vattenpolo 1946 och 47. Han hemförde 400 m i båda landskamperna mot Danmark 1946 samt deltog i vattenpolo mot Danmark och Holland 1946. Hans personliga rekord äro: 100 m lm 0,7s, 200 m 2.18,5, 400 m 5.01,6 och 1 500 m 21.07,0. S. L. Gustafsson, Walter, kanotist, orienterare och ledare (f. 190 6 23/i2), köpman i Södertälje, är en av Sveriges främsta experter på orienteringsbanor. Gustafsson började som skidlöpare och hemförde sju lag-DM för Södertälje IF (medl. av styrelsen 1933). Han övergick 1933 till Södertälje Båtklubb, vars kanotsektion han startade. Då denna 1935 bröt sig ut under namnet Kanotisterna, blev han dess ordf. (till 1943) samt ledare för orienteringssektionen. Han är specialist på långfärder och har bl. a. paddlat runt södra Sverige till Strömstad. Som orienterare blev han tvåa i DM 1928, har vunnit tre DM i budkavle och ett i skidbudkavle, vann Djurgårdslöppet 1940 och dess oldboysklass 1945. Gustafsson arrangerade SM i kanot 1941 och började lägga orienteringsbanor 1934 (till 1948 ett 100-tal). Han är bankonsulent i Sörmland från 1944, tillhör från s. å. Svenska Orienteringsförbundets styrelse och är adj. led. av dess VU. Bl. a. lade han SM-banan 1943 och kontrollerade banorna för SM i budkavle 1946 och 47. Hans fru, Elsa (f. Gustafsson 1908 2/e), var under 15 år en av Sörmlands bästa i skidlöpning och orientering, vann på skidor ett lag-DM (Södertälje IF) samt har inoff. sörmländskt rekord på två mil med lt 31m 15s. S. L. Gustafsson, V ä g n e, orienteringslöpare (f. 1916 5/7), svarvare i Stockholm, vann det krävande nattliga Stigfinnarloppet 1942 och 43. Gustafsson, som började tävla 1936 i Eneby-bergs IF, övergick 1943 till Stigfinnarna. Han blev tvåa i SM 1940, vann Stockholms DM 1945 och sin sträcka i SM-budkavlen 1942. Bland hans många segrar märkes den i stadsmatchen Stockholm—Göteborg 1941. S.L. Gyldenstolpe, Nils C. G. F., hästägare (f. 1886 30/„), greve, kammarherre, fil. dr, Ulriksdal, började hålla hästar på banan 1930. Gyldenstolpes hästar ha t. o. m. 1945 vunnit 94 535 kr. Med »Guldfågel» vann han 1933 Joc-keyklubbens stora pris och Kapplöpningssällskapets stora pris samt med »Cail Me Early» Grand Prix 1937. Av honom uppfödda hästar efter stoet »Rot-käppchen», nämligen »Robin Hood», »Fez» och »Wunderkäppchen», ha till 1947 vunnit 21 840 kr. F-k M-n. Gyllene ankaret, ett belöningspris, instiftat av Försäkringsbolaget Trafik i Stockholm 1945, utdelas årligen av en niomannakommitté till utövare av segel-eller motorbåtssport, som utfört en bragd på sjön, som fått allmänt erkännande. Priset, som består av ett förgyllt ankare på en marmorsockel, kan också tilldelas person för mångårigt förtjänstfullt arbete inom båtorganisation. Gyllene ankaret utdelades första gången 1946 till kanotseglaren Ch. Edding för en räddningsbragd på sjön, 1947 till A. Laurin, erövrare av Esperanzapokalen och många andra pris, yachtkonstruktör, medlem av förbunds-och föreningsstyrelser m. m., och 1948 till Å. Eliasson, Göteborg, för segling över Atlanten med kostern »Monsunen». Prestationerna, för vilka de belönats, hade utförts åren före resp. belöningar. E. P-n. GYMNASTIK. Innebörden i begreppet gymnastik har under tidernas lopp växlat allt sedan ordets uppkomst under antiken fram till våra dagar (^Gymnastik, bd III, sp. 875). Även under P. H. Lings levnad ändrade ordet innehåll. I början av Lings verksamhet hade »gymnastik»' en friskgymnastisk innebörd; under senare delen av hans levnad fick ordet mer och mer ett sjukgymnastiskt innehåll. Ordet användes omväxlande med »voltige»; man »vol-tigerade» hos »Lingen» i Styckgjutaregården för att bli friskare (t. ex. skalden P. D. A. Atterbom). övningarna bedrevos som individuell utbildning. Omkring mitten av 1800-talet kom 665 666