Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton, Harry P. - *Hamilton, John G. P. - Hamilton, Stig G. A. V. - Hammar, Einar - *Hammarström, Erik F. P. - *Handboll - Tävlingsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMILTON, J.
— Hamilton har skrivit ett stort antal
uppsatser om jakt- och viltvård, hållit
radioföredrag samt medarbetat i och utgivit handboken
»Viltvård» (1939). B. B.
*Hamilton, John G. P., var sekr. i
Jockeyklubben 1908—18 och är dess v.
ordf. sedan 1943. Han är medl. av
Joe-keyklubbens högre skiljedomstol sedan
1935 och dess ordf. sedan 1943.
Hamilton, Stig G. A. V., greve,
ryttare (f. 1906 1311), major i Stockholm, son
till J. G. P. Hamilton, har specialiserat sig
på hoppning, där han segrat 16 gånger.
En svår kullridning 1946 avbröt tills
vidare hans tävlingsbana. F-Jc M-n.
Hamilton af Hageby, Hugo D. F., fri-
herre, jägare och jaktvårdare (f. 1889 20/i),
kabinettskammarherre, har på sitt
fidei-komiss Boo i s. Närke bl. a. inplanterat
dovhjort och genomfört en föredömlig
jaktvård. Han är sedan 1939 ordf. i Örebro
läns Jaktvårdsförening. B. B.
Hammar, Einar, boxare (f. 1910 26/s),
målare, blev svensk mästare i weltervikt
1936 och 41 samt i mellanvikt 1939 och 40.
Hammar debuterade i Eskilstuna BK, för
vilken klubb han vann JSM i fjädervikt 1930,
men har vunnit sina SM i Djurgårdens IF. Han
har deltagit i fyra landskamper (samtliga
nederlag). S.O-n.
*Hammarström, Erik F. P., skytt, blev
förbundsmästare i skolskjutning i
Gotlands Skytteförbund 1942.
* HAN D BOLL.
I Sverige har handboll utvecklats till
en av de populäraste inomhusidrotterna.
Även för handboll utomhus har intresset
märkbart ökat, och VM erövrades 1948.
Sedan säsongen 1944—45 har ett nytt
seriesystem, med en div. I omfattande 10
lag, fyra div. Il-grupper med vardera 10
lag samt sexton div. III-serier, införts —
något som avsevärt bidragit till att öka
intresset hos publiken, som varje säsong
uppgår till omkring 400 000 i de tre högsta
divisionerna. Säsongen 1943—44
instiftades en riksomfattande läroverksturnering,
och fr. o. m. 1945 anordnas SM för
juniorer. År 1946 omorganiserades
SM-turne-ringen, så att numera 32 lag få deltaga,
nämligen förutom DM-segrarna även
samtliga allsvenska lag och dessutom
några särskilt inbjudna.
Efter ett försöks-SM 1941^2 spelas
sedan regelbundet om SM i utehandboll.
Damhandbollen har brett ut sig allt
mer, och c:a 200 klubbar utöva nu spelet.
Från 1947 tävla damerna om SM i
utespel med 7 spelare. Den första
landskampen mot Norge utkämpades i
september 1946 på Bislet i Oslo inför 10 000
åskådare.
Även i de övriga nordiska länderna har
707
handbollen gått framåt. Särskilt är detta
fallet i Norge, som 1945 hade 50 klubbar,
i februari 1947 kunde redovisa 675 till
förbundet anslutna föreningar och 900
den 1 jan. 1948. Liksom i Finland spelas
handboll i Norge på grund av
lokalsvårigheter mest i form av 7-mansspel
utomhus.
I Danmark är innespelet populärast,
och 1946—47 genomfördes med stor
framgång en alldansk serie.
Utomhushandbollen dominerar
handbollen i Europa i övrigt. Schweiz,
Ungern och Österrike äro kontinentens
starkaste nationer, men Frankrike driver
på för att skapa en ny storsport av spelet.
Innespelet vinner emellertid i
popularitet, och förutom i de fem nordiska
länderna utövas innespelet i Belgien,
Frankrike, Holland, Schweiz, Rumänien,
Ungern och Österrike.
Tävlingsstatistik.
VM i utehandboll 1948.
1. omgången:
Sverige—Finland ........................ 26—0
Frankrike—Luxemburg ................. 16—5
Belgien—Holland ........................ 4—12
Österrike—Ungern ...................... 4—2
708
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
