- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
743-744

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heino, Viljo - Hejarop, av Sven Lindhagen och Sten Thunvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEJAROP

ren 1947 var Heino föremål för upprepade
anklagelser för professionalism samt blev
avstängd från deltagande i finska mästerskapen.
->-Amatörfrågan, suppl., sp. 40. Vintern 1948
gick han i träning för OS 1948 men skadade
sig före spelen. — Sedan 1948 är han ordf. i
Karhulan Katajaiset. E.M-a.

HEJAROP.

Av Sven Lindhagen och Sten Thunvik.

Hejarop, organiserad »talkör» för att
uppmuntra de egna favoriterna i
idrottstävlingar, torde ha uppkommit i USA:s
studentidrott under slutet av 1890-talet.

De äldsta hejaropen hade inte några
idrottsliga motiv utan voro samma sånger, som
universitet och colleges använde vid kamratfester.
Många voro i fråga om stilistisk utformning
»dårhusmässiga» och gingo i USA under
benämningen »pigskin Doggevel» (eg.
grisskinns-poesi). Som ett exempel kan nämnas
Yaleuniversitetets hejarop:

Well, a Boola boo, Well, a Boola boo.
Well a Boola, Boola, Boola Boo!
Boola! Boola! Boola! Boola!
Boola! Boola! Boola! Boola!

Princeton-universitetets äldsta hejaramsa löd:
Wow, Wow, Wow, Wow.
Hear the Tiger roar
Wow, Wow, Wow, Wow!

Yngre och något idrottsbetonat är
Iowa-uni-versitetets:

Iowa fights for the strength of our nation,

Iowa fights with the brave and the true,

Iowa fights for this great university,

Iowa fights for her sons and daughters too,

Iowa fights when the wrong is prevailing,

Iowa fights when she must preserve her rights,

And when we hear the cail,

We will answer, one and all:

Iowa fights, Iowa fights, IOWA FIGHTS!

USA lärde Sverige heja.

År 1912 förekom för första gången i
ett olympiskt spel organiserad hejning.
Det var USA-sektionen i Stockholms
Stadion, som därigenom ville sporra eller
hylla någon landsman. Så här lät det
t. ex. för sprintersegraren R. Craigh:
Ra — ra — ray,
U — S — A,

A — m — e — r — i — c — a,
Craigh — Craigh — Craigh.

Eller med »uttals-översättning»:

Ra — ra — rej,
jo — ess — ej,

ej — em — i — ar — aj — si — ej.

Denna kraftiga hejning — där tonvikten lades
på sista stavelsen i varje rad — väckte den
största uppmärksamhet och stimulerade ett
antal svenskar att till fotbollslandskampen mot
Danmark 1913 komponera ett svenskt hejarop
i liknande stil. Den svensk-amerikanska
friidrottstränaren E. Hjertberg och ett par av
hans vänner utformade därvid det hejarop,
som nu torde vara världens mest kända, det
numera klassiska:

Heja grabbar, friskt humör,
det är det, som susen gör!
Heja, heja, HEJA!

Sannolikt omedvetet kommo Hjertberg och
hans »medkompositörer» på det kanske
viktigaste för att ett hejarop skall »löpa» bra:
Intet ord får vara mer än tvåstavigt.

Ungefär lika känt är
Sa, sa, sa —
bra, bra, bra —
Sverige, Sverige, Sverige!

Senare ha otaliga olika hejaramsor, ofta av
lokal karaktär, komponerats, t. ex. Hammarby
IF:s fotbollshejning från tiden omkring 1920:
Heja bröder ifrån Söder,
friska på så kulan glöder!
Heja, heja, HEJA!

Känd är också följande:

Heja grabbar å gå på,
mera mål vi vänta på,
heja, heja, HEJA!

Bland de mindre kända men mycket typiska
hejaramsorna — i släkt med de amerikanska
studenternas — är »skogisarnas» (eleverna vid
Skogshögskolan) taktfasta

Dahu, dahu, da-hu-ri-ka!

Hejaklackens anförare anger takten genom
att svänga sin »dahurika» (ett träsvärd).

Närbesläktat med skogisarnas är Hellas
Rahu, rahu, rahu,
egentligen lanserat av »Rahugänget» inom
klubben (en sammanslutning huvudsakligen av
orienterare) .

Många skolor ha egna hejaramsor, och
stundom »fabriceras» ett stort antal dylika för en
speciell tävling eller match. Den äldsta
(tillkommen hösten 1912, troligen Sveriges äldsta)
är Norra realläroverkets i Stockholm alltjämt
använda och i rask rytm framförda:

R, r, r — e, e, e — a, a, a — I, l, l
Real, real, real!

Att det amerikanska olympiska hejaropet
1912 är förebilden märkes tydligt.

Nordiska hejarop.

De övriga nordiska ländernas hejarop
ha rönt stort inflytande från Sverige, och
även i våra grannländer förekomma ofta

743

744

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/7/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free