Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Höjdflygning, av Sven Salonius - *Höjdhopp med anlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖJDHOPP
blem, och framtidens höjdrekordplan komma
därför med all sannolikhet att vara raketplan,
i vilka det för förbränningen av bränslet
erforderliga syret medföres i flygplanet.
I USA hade redan tidigare gjorts en hel del
ändringar i rekordtabellerna för höjdflygning
med nyttig last. De flesta av dessa rekord
genomfördes i maj 1946 på den amerikanska
flygbasen på ön Guam i Stilla havet med
bombplanet Boeing B-29, känt bl. a. genom
atombombfällningarna i Japan och Bikini. Tack vare
sin stora topphöj d och lastförmåga blev det
inga större svårigheter för de amerikanska
piloterna att sätta de nya rekorden, vilka med
mycket stor marginal överträffade de gamla.
•HÖJDHOPP MED ANLOPP.
Under det andra världskrigets första år
framträdde en rad USA-hoppare med
resultat kring 2 m, bland vilka L. Steers
(världsrekord på 211 cm) och W. Stewart
(USA-mästare 1941 på 207,66) varit de
bästa. I Europa ha Sverige och Finland
varit ledande med flera utmärkta
hoppare, av vilka dock blott en nått över 2 m.
Den svenska standarden belyses av att 17
man 1946 hoppade 190 cm eller mera. Bland de
mest framgångsrika märkas A. Bolinder, A.
Duregård, H. Kristoffersson, E. Lifh, S.
Fren-din, G. Lindecrantz (201 cm 1946), R. Reiz och
R. Björk, bland finnar N. Nicklén, L. Kalima,
H. Nieminen och K. af Ursin.. Även Norge
har efter 1945 fått fram flera lovande hoppare,
bl. a. B. Leirud, medan resultat på 190 cm äro
sällsynta i Danmark.
I det övriga Europa ha enstaka tyska
hoppare (främst H. Nacke) trots kriget hållit sig i
form, i Italien (M. Campagner) och i Frankrike
ha några goda män framträtt, och i
Storbritannien har den unge skotten K. Paterson nått
högsta europaeliten.
I fråga om stil användes i USA så gott som
uteslutande den kaliforniska eller dykstilen
(-^-Höjdhopp, bd IV, sp. 193—94), och även på
den europeiska kontinenten och i
Storbritannien börjar den gamla »saxstilen» utträngas.
Denna håller sig dock envist kvar i Sverige,
men sedan våren 1947 ha svenska instruktörer
gjort nya försök att få de svenska hopparna
att övergå till modernare stilarter.
EM i Oslo 1946.
Herrar: 1) A. Bolinder, Sverige, 199 cm; 2) K.
Paterson, Storbritannien, 196; 3) N. Nicklén,
Finland, 193; 4) B. Leirud, Norge, 193; 5) G.
Lindecrantz, Sverige, 193; 6) M. Campagner,
Italien, 190. — 7) S. Gudmundsson, Island, 190; 9) I.
Vind, Danmark, 190; 10) A. Yggseth, Norge, 185.
Damer: 1) O. Colchen, Frankrike, 160; 2) A.
Tsjudina, Ryssland, 157; 3) A. Iversen,
Danmark, 157; 4) F. Blankers-Koen, Holland, 157;
5) M. Ostermeyer, Frankrike, 157; 6) T. Bourkel,
Luxemburg, 157. — 10) E. Öieren, Norge, 140.
Inga svenskor startade.
Svenska mästerskap.
Herrar.
1942 E. Lifh, Västerås SK ................ 192
1943 H. Kristoffersson, Heros............. 190
1944 H. Kristoffersson, » ............. 192
1945 A. Duregård, Skara IF .............. 198
1946 A. Bolinder, IFK Östersund ......... 198
1947 R. Björk, Jönköpings AIF ........... 195
Damer.
1942 I. Svantesson, Gbgs Kv. IK..................148
1943 I. Bergholtz, IFK Norrköping ............148
1944 H. Warin, Hvetlanda GIF ......................146
1945 E. Nilsson, Finish, Malmö ....................148
1946 E. Nilsson, » » ....................148
1947 J. Eriksson, Halmstad ..............................148
Svenska juniormästare.
JSM infördes 1941.
1941 H. Bågenholm, örgryte ............................186
1942 S. Frendin, IFK Borlänge ......................180
1943 G. Mattsson, örgryte ................................180
1944 R. Reiz, IFK Karlskrona ........................190
1945 G. Mattsson, örgryte ................................188
1946 G. Widenfeldt, » ................................185
1947 K. Tånnander, Ystads IF ........................185
Världsrekord.
Herrar.
211 L. Steers, USA ............................................1941
Damer.
171 F. Blankers-Koen, Holland ....................1943
Svenskt rekord (efter 1941).
201 G. Lindecrantz, örgryte ........................1946
"Höjdhopp utan anlopp utövas f. n.
huvudsakligen i Sverige och Norge, som
1947 och 48 möttes i inomhuslandskamper.
omfattande även längdhopp utan anlopp
(->-Fri idrott, suppl.).
Allan Gustafsson torde vara den
främste stående höjdhoppare, som under
1940-talet funnits i världen.
Svenska mästerskap.
1942 H. Persson, IFK Malmö ........................160
1943 E. Axelsson, Sthlms Stud......................155
1944 A. Gustafsson, örgryte ............................160
1946 A. Gustafsson, » ............................160
1947 A. Gustafsson, » ............................160
1948 G. Lindecrantz, » ............................155
803
804
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
