- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
809-810

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottens utbredning, av Sven Lindhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTEN S UT BREDNIN G

elitens behov av stimulerande konkurrens.
Den kvinnliga gymnastiken med dess
många system blir samtidigt alltmer
rytmiskt betonad och närmar sig ofta dans.
Även den kvinnliga eliten har sin
internationella tävlingsform, där smidighet,
balans och skicklighet belönas.

Gymnastik i vedertagen bemärkelse
förekommer ej hos naturfolken, som ersätta den
med dans, ofta vild och mycket ansträngande,
fordrande hård träning sedan ungdomsåren.

Vatten- och vinteridrotter beroende av »yttre»
förutsättningar.

Simning liksom båtsport (segling, rodd,
kanotsport) äro helt beroende av
närheten till vatten, och en stor del av
världens ungdom kommer därför blott sällan
i tillfälle att utöva dessa idrotter. På
många håll är havet vanligen så upprört,
att det inte lockar ens kustbefolkningen
till sport — simkunnigheten är
förbluffande låg bland fiskare och sjömän.
Kunskap i simning är som regel större hos
primitiva folk, som bo vid sjöar och
floder, än hos civiliserade, som bo i liknande
trakter, och de moderna
snabbsimnings-metoderna härstamma från naturfolken.
— Beträffande simkunnigheten i Sverige
m. fi. länder, se art. Simkunnighet, suppl.

Rodden är en av den studerande
ungdomens favoritidrotter, särskilt i de
anglosaxiska länderna.

Vintersporternas popularitet har blivit
så stor, att de även utövas i länder, som
sakna naturliga förutsättningar, trots de
mycket stora kostnader, som äro
förbundna med specialanläggningar (t. ex.
konstfrusna skridskobanor) eller resor
till »vinterländer» som Schweiz, Österrike,
Norditalien och Norge. Vintersport torde
jämte motor-, segel- och roddsport samt
golf, tennis och hästsport vara de
idrotter, för vilka de största personliga
uppoffringarna göras.

Antalet idrottsutövare störst i Norden och
Schweiz.

Man hör ofta frågan framställas: »I
vilket land idrottar man mest?»

Någon absolut tillförlitlig statistik
förekommer inte, men tar man idrott i
bemärkelsen kroppsövningar i allmänhet,

torde säkerligen de nordiska länderna
och Schweiz komma främst.

Schweiz, som har en mera på bredden
lagd idrottspropaganda än något annat
land, gynnas av sin fjällnatur. Så gott
som varje till mogen ålder kommen
schweizare idkar bergbestigning i en eller
annan form. I Norge utövas skidlöpning
av så gott som alla, och sannolikheten
talar för att dessa två länder i fråga om
antalet utövare äro de främsta.

I fråga om antalet medlemmar i
idrottsorganisationer kommer dock Island
främst. De isländska idrottsföreningarna
ha nämligen sammanlagt 20 000 aktiva
medlemmar, d. v. s. en sjättedel av
landets 120 000 invånare.

Missvisande svenska siffror.

I Sverige ha försök gjorts att räkna
antalet idrottsutövare, men
beräkningarna äro knappast tillförlitliga. Enligt de
siffror, som sammanställts av
Riksidrottsförbundet efter uppgift från
specialförbund och fristående förbund, skulle 1946
icke mindre än 57,8 % av den manliga
befolkningen mellan 15 och 50 år utöva
eller ha utövat idrott, medan den
motsvarande siffran för kvinnor mellan 15
och 40 år är 11,8 %. Dessa siffror torde
emellertid vara alltför höga.

De redovisade siffrorna voro: skytte 267 000,
gymnastik 261 000, skidsport 257 000, fri idrott
230 000, fotboll 195 000, orientering 162 000, gång
130 000, skolidrott 120 000, bandy 72 000, simning
40 000, bordtennis 32 000, handboll 25 000, segling
16 000, tennis 13 000, ishockey 11500, frisksport
10 000 etc.

Flertalet av RF:s specialförbund inräkna
samtliga medlemmar i anslutna klubbar, även
om de ej sysslat med vederbörande förbunds
idrott. Många ha dubbelförts, t. ex. i såväl
Skolidrottsförbundets som specialförbundens
siffror, och troligen redovisas åtskilliga
tiotusental i två eller flera förbund på en gång,
t. ex. kombinationen gymnastik — skidlöpning
— fri idrott eller skidlöpning — orientering —
fri idrott. Att ett betydande antal bollspelare
inräknas i såväl fotboll som bandy eller bandy
och ishockey kan också tagas för givet.

En riktigare bild av idrottsutövandet
torde man få genom den statistik, som vid
inskrivningen av värnpliktiga (alltså
endast manlig ungdom i den mest
idrottsaktiva åldern) föres i Södermanlands län

807

810

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/7/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free