Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottens värde, av Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTEN S VÄRDE
måste det betraktas som »en lyx att träna
sin kropp så att den är i stånd att möta
påfrestningar, vilka den endast har ringa
utsikt att råka ut för». Den för en
person »mest ekonomiska
träningsstandarden», framhåller han, »bör bli beroende
på de förhållanden under vilka hans
tillvaro gestaltar sig».
Frånsett om detta är riktigt eller ej, och
alltså kroppsövningar för t. ex.
skrivbordsmänniskor bör betraktas som lyx —
en skrivbordsmänniskas dagliga arbete
kräver ju ej någon insats av muskelkraft
— kan man naturligtvis invända, att alla
soldater alltjämt ha stor praktisk nytta
av idrott, speciellt skidlöpning,
orienteringslöpning och terränglöpning. Redan
av denna anledning bör alltså den nära
femtedel av Sveriges befolkning, som
svarar för landets försvar, ägna åtminstone
någon del av sin fritid åt kroppsövningar.
Hur de kritiskt inställda läkarna resonera.
Men hur ha egentligen, frågar man, de
vetenskapsmän, som anse, att
kroppsövningarna äro antingen direkt skadliga
eller åtminstone inte hälsosamma, kommit
fram till sin besynnerliga uppfattning?
Hur resonera de?
En vetenskapsman vill som bekant ej
gärna anta eller tro någonting, som inte
kan följdriktigt och bindande bevisas.
Att åstadkomma en sådan ur vetenskaplig
synpunkt godtagbar bevisföring för
kroppsövningarnas hälsosamhet är
emellertid inte så enkelt, som man måhända
skulle tro.
Frågan kan, säga de vetenskapsmän,
som ha den negativa inställningen till
saken, inte lösas på erfarenhetens väg.
Erfarenheten är subjektiv, d. v. s. blott
grundad på personlig uppfattning. Endast
statistiken kan skänka klarhet. Först om
det statistiskt kan bevisas, att idrottsmän
mera sällan bli sjuka än andra människor
samt leva längre, kan man gå med på att
idrott är hälsosam. Någon sådan statistik
finnes emellertid inte.
Leva idrottsmän längre än andra människor?
Enstaka försök ha gjorts att beräkna
idrottsmäns genomsnittsålder. Två ameri-
kanska läkare t. ex. ha genom
undersökningar vid en del universitet i USA
funnit, att de studenter, som sportat
mycket, levde några år längre än sina mindre
sportande kamrater. De båda läkarna,
som voro övertygade om idrottens
skadliga inverkan i det långa loppet, framhålla
emellertid, att detta ej bevisar någonting
annat, än att de som sporta ha en
kraftigare kroppsbeskaffenhet än andra.
Senare undersökningar ha visat kortare
livslängd hos studenter, som bedrivit hård
tävlingsidrott.
En engelsk forskare (Pearl) anser sig t. o. m.
ha kunnat konstatera ett bestämt samband
mellan utgivandet av fysisk energi och
livslängd. De djur, säger han, leva längst, som
röra sig minst. Den tröga sköldpaddan t. ex.
kan uppnå en ålder av 200—300 år och den
makligt kringlunkande elefanten 150—200,
medan å andra sidan de mera rörliga djuren ha
en jämförelsevis kort livslängd, hunden t. ex.
10—15 år. Se även art. Kroppsövningar (bd IV,
sp. 1048).
Hur pass bevisande i ena eller andra
avseendet de nu nämnda
undersökningarna äro, är naturligtvis svårt att säga.
Dels måste utredningar av detta slag av
naturliga skäl alltid bli mycket osäkra —
en människas livslängd beror ju på så
många olika omständigheter — dels ha
de hittills ej företagits i tillräcklig
omfattning. Det resultat man kommit till
behöver därför, säger t. ex. professor Sven
Ingvar, »inte alls fylla oss med defaitism
beträffande sportens nytta för hälsan».
Vad de positivt inställda läkarna säga.
Därmed äro vi inne på de »välvilligt»
inställda läkarnas syn på
kroppsövningarnas hälsovärde. Glädjande för alla, som
älska och tro på idrotten, finns det
nämligen också många vetenskapsmän, som
ha en betydligt mer positiv inställning
till kroppsövningarna än den, som nu
refererats.
I sitt resonemang utgå dessa läkare från
den fysiologiska verkan, d. v. s. verkan
på kroppens organ, som en kroppsövning
har (-^-Kroppsövningar, bd IV, sp. 1019
ff., och art. Fysiologi, bd III). Det
mest tydliga resultatet av regelbundna
kroppsövningar är, att muskulaturen
815
820
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
