Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsförening, av Sven Thunvik och Pontus Lindberg - Hur en svensk RF-förening arbetar - *Idrottshallar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTSHALLAR
Ett ståtligt idrottshem för Stockholms sportande ungdom förelåg så tidigt som 1881 i ritningar
och skisser, men ännu nära 70 år efteråt är huvudstadens hallfråga i stort sett olöst.
fälle att utöva lämplig idrott, och ledararbetet
fördelas på så många, att det inte blir
betungande. Särskild vikt bör läggas vid
ungdomsarbetet, och de bästa ledarna skola sättas
som ledare för ungdomssektionen. Jfr art.
Idrottsledaren, suppl. P. l-g.
•IDROTTSHALLAR.
En föregångare till våra dagars svenska
idrottshallar var ->Stall- och
exercitie-gården i Uppsala (bd VI), som byggdes
1663 för utövande av bl. a. fäktning,
rid-ning, voltige och dans bland den adliga
ungdomen vid universitetet (bild vid art.
Akademisk idrott, bd I, sp. 63—64).
Idrottshall planerad i Stockholm 1881!
År 1881, samtidigt med den moderna
idrottens genombrott i Sverige, väcktes
förslag om »ett eget hem åt de manliga
idrotter, som kräva tak över huvudet och
en mera mänsklig temperatur än vårt av
solen övergivna klimat under tre
fjärdedelar av året bjuder på». Bland idrotter,
som där skulle utövas, upptogos bl. a.
ridning, gymnastik, fäktning och simning.
Ett byggnadsförslag av arkitekten C.
Wal-lentin publicerades i Ny Illustrerad Tidning
1881 och kommenterades av Carl Smith med
bl. a. följande:
»Den föreslagna byggnadens yttre är sådant
att den skulle bliva en prydnad för samhället,
men en än mera värderik sådan skulle bestå i
de unge män som inom dess murar under
hurtiga idrotter tillväxte i hälsa och kraft, ökande
’en nationalrikedom som icke av något kan
ersättas’.
839
En måhända dyrbar men icke minst viktig
del av det nya idrottshemmet skulle bliva en
simbassäng med måttligt uppvärmt vatten, så
att den ädla simkonsten må kunna övas även
om vintern. Kroppsövningar och bad höra
tillsammans sedan urminnes tider, och särskilt
torde det under våra vintrar vara för hälsan
nödvändigt att med bad eller dusch avkyla
kroppen efter ansträngande rörelse innan man
begiver sig ut i kylan.»
Hela planen till idrottshemmet var klar — så
när som på kostnadsberäkningen.
Artikelförfattaren var dock nog optimistisk att framhålla,
att den »snart är gjord, när bara tillgångar
anskaffats». Det dröjde ända till mitten av
1930-talet, innan man i Sverige fick möjligheter
att uppföra anläggningar i stil med det
storartade projektet från 1881, och Stockholm har
ännu 1948 icke fått behovet av
inomhusanlägg-ningar tillgodosett. S. T.
Idrottshallar efter 1935.
Idrottshallar äro planerade i ett flertal
städer och större samhällen i Sverige,
men främst på grund av
byggnadssvårigheter ha arbetena fördröjts. I Sverige
1935—47 uppförda idrottshallar äro
följande:
Qrt Hallens Byggnads- Färdig
spelyta kostnad år
Falkenberg ..............36x18 96 400:— 1936
Uppsala
(Universitetet) .. 36x18 127 500:— 1936
Karlshamn ................36x18 89 000:— 1937
Sandviken ................40x36 710 000:— 1938
Mariestad..................37x18 178 000:— 1939
Stockholm (Eriks-
dalshallen)
Tävlingshall .... 40x20
Träningshan .... 35x17 670 000:— 1939
Växjö ........................36x18 204 052:— 1939
840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
