Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Larsson, Sixten - Laurin, Arvid L. - Laurin, Knut - *Laxfiske - Leander, Börje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEANDER
chen», 1945 mot Danmark och 1946 mot
Finland. Larssons bästa resultat i övriga grenar
äro: häcklöpning 110 m 15,8s, häcklöpning 200
m 24,8, 400 m 48,8 och 800 m lm 52,9s. Han fick
Kamratmedaljen för bästa IFK-prestation 1941.
S. L.
Laurin, Arvid L., yachtkonstruktör
och seglare (f. 1901 3/io), överingenjör i
Kungl. Krigsmaterielverket i Stockholm,
började kappsegla i Lysekils
Segelsällskap redan 1917 och slog igenom, då han
som rorsman vann silvermedalj i
star-båtsklassen vid OS 1936. Sedan han 1923
tagit sin civilingenjörsexamen, har han
även ägnat sig åt båtkonstruktion och i
flera avseenden lett utvecklingen där in
på nya spår.
Laurin har från 1926 konstruerat ett stort
antal lyckade yachter, från kosterbåtar och
skärgårdskryssare till 5, 6, 8 och 10 m R-båtar.
Flera av dem blevo de bästa i resp. klasser,
främst då de ypperliga 5:orna »Sjöråtu» 1941
och »Gullmar III» 1943, 6:an »Sinkadus» 1939,
30:an »Trickson» 1944 m. fi. Särskilt hans
konstruktioner av kosterbåtar ha varit epokgörande.
Hans båtar ha utom snabbhet särskilt
kännetecknats av stor sjövärdighet.
Som skicklig rorsman blev Laurin bekant
över hela landet genom sin andraplacering vid
OS i Berlin-Kiel 1936 i starbåtsklassen med
»Sunshine», vilken han trimmat upp i allra
bästa skick och seglade med utsökt beräkning
och noggrannhet. Det var i denna tävling, som
den enastående händelsen inträffade, att
Laurin, som under alla seglingarna legat högt
uppe i täten, 8 aug. som tolfte båt inkom sist.
Det visade sig emellertid, att en väldig
tångruska fastnat på kölen och att han måst segla
med denna farthindrande belastning hela
banan, varigenom det var nära, att silvermedaljen
blivit en bronsmedalj. Nu vann han den med
endast en poäng före Holland. Laurins övriga
förnämsta segrar, som alla vunnits med
»Gullmar III», ha varit de om Esperanzapokalen i
5 m klassen 1944 och 46 samt Internationella
5 m pokalen 1946.
Även på det organisatoriska området har
Laurin nedlagt ett förtjänstfullt arbete.
Sålunda blev han styrelseledamot i Lysekils SS
1923, i K. S. S. S. och i Svenska
Seglarförbun-det 1944, ordf. i .tekniska kommittén i det
förra och ledamot av tekniska kommittén i det
senare, styrelseledamot i Svenska
Kryssar-klubben och ledamot av dess tekniska
kommitté 1946. Samma år blev han dessutom
ledamot av Svenska Seglarskolans styrelse. E. P-n.
Laurin, Knut, ryttare (f. 1909 10/3),
direktör i Stockholm, är sedan 1945
ordförande i Civila Ryttarförbundet,
Sveriges största ryttarsammanslutning.
1017
Sixten Larsson.
Arvid Laurin.
Laurin är även styrelseledamot i Svenska
Ridsportens Centralförbund och i dess
Ryttar-märkessektion. Han har sedan 1941 flitigt
deltagit i tävlingar i hoppning och dressyr och är
ägare av Erikssunds säteri, där han bedriver
varmblodsavel. Han är tills. m. Jan
Kuylenstierna utgivare av tidskriften Hästen.
Laurins fru, Carin (f. 1914 8/n), erövrade
S.R.C:s premie till främst placerade civila
ryttare eller ryttarirma i dressyrtävlan 1944—46.
Fru Laurin har 1943—46 vunnit åtta
dressyrtävlingar och hemförde vid Nordiska
ryttar-tävlingarna i Köpenhamn 1946 tredje pris i
dressyrtävlan för damer. F-Jc M-n.
’Laxfiske. Vid spinnfiske av lax har
man tidigare ansett, att grövre redskap
böra förekomma än de, som användas vid
fiske av gädda, d. v. s. längre spö och
större rulle av de engelska frigående
typerna, som rymma omkring 200 yards
lina med en hållfasthet av 18 eng. pund
(8,2 kg). Sedan laxfisket bl. a. i
Mör-rumsån blivit var mans sport, använder
man med gott resultat samma
spinnutrustning för lax som för gädda.
Man bör dock under inga förhållanden fiska
med kortare lina på rullen än 100 yards och
med en hållfasthet av 15 eng. pund (6,8 kg).
Det är bättre att ha en tunn men lång lina på
rullen än en kort och tjock. Laxen kan gå ut
med 75 m lina i sin första rusning, och då
hjälper det inte, att linan äger stor hållfasthet.
Om man försöker hålla en lax med våld, slites
antingen linan av eller lossar krokfästet. På
senare år har man t. o. m. använt linor med
mindre än 2 kg hållfasthet. Det är inte de
grova redskapen, som äro utslagsgivande vid
laxfiske, utan tekniken.
Leander, Börje, fotbollsspelare (f.
1918 7/3), chaufför i Stockholm, har 1941
—juli 1948 deltagit i sammanlagt 16
landskamper, varav åtta gånger som
vänsterback, två som högerback och sex som
centerhalvback.
1018
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
