Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Längdhopp med anlopp - *Längdhopp utan anlopp - *Längdlöpning på skidor, av Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNGDHOPP UTAN ANLOPP
EM 1946 i Oslo.
Herrar: 1) O. Laessker, Sverige, 742 cm; 2)
A Graff, Schweiz, 740; 3) F. Rihosek,
Tjeckoslovakien, 729; 4) Pribetti, Italien, 728; 5)
S. Håkansson, Sverige, 697; 6) D. Watts,
England, 6&5.
Damer: 1) G. v. d. Kade-Koudijs, Holland, 567
cm; 2) L. Gajlis, Ryssland, 566; 3) S.
Walasie-wicz, Polen, 563 ; 4) A. Piccinini, Italien, 528; 5) A.
Iversen, Danmark, 525; 6) U.-B. Althin, Sverige,
524. — 7) G. Magnusson, Sverige, 521.
Världsrekord.
Damer.
625 F. Blankers-Koen, Holland ....................1943
Svenska rekord.
Damer.
547 U.-B. Althin, MAI ......................................1943
549 A.-B. Leyman, Sport, Göteborg .... 1918
558 A.-B. Leyman, » .... 1948
Svenska mästerskap.
SM har efter 1942 vunnits av:
Herrar.
1943 L. Eliasson, Mode ........................................721
1944 S. Håkansson. IF Göta ............................728
1945 S. Håkansson, » ............................717
1946 O. Laessker, Gävle SGF ........................727
1947 O. Laessker, » ........................717
Damer.
1943 U.-B. Althin, MAI ........................................547
1944 U.-B. Althin, » ........................................533
1945 U.-B. Althin, » ........................................522
1946 U.-B. Althin, IF SAAB, Linköping .. 537
1947 G. Magnusson, ödsköld ............................539
Svenska juniormästare.
JSM för män infördes 1941.
1941 T. Björnsson, IFK Sundsvall ................692
1942 H. Johansson, Örgryte ................................693
1943 K. E. Danielsson, Söderhamn ................685
1944 I. Holmström, MAI ....................................676
1945 N. Ericsson, Westermalms IF ................7C0
1946 H. Lundberg, Skellefteå AIK ................667
1947 S. Melin. Alvesta ........................................684
*LÄNGDHOPP UTAN
ANLOPP.
Världsrekord kunna endast sättas vid
tävlingar utomhus, svenska (liksom
norska och finska) rekord även inomhus.
Längdhopp utan anlopp ingick i två
landskamper i inomhushopp mellan Sverige och Norge
i Oslo 1947 och 48 (->Fri idrott, suppl.), de
första och hittills enda i sitt slag i världen.
I början av 1940-talet var K. E. Ekman
Sveriges bäste hoppare, senare Allan Gustafsson.
Norge har två utmärkta representanter i T.
Tönnesen och N. Aasbö — sannolikt är denna
kvartett världens f. n. främsta i denna
obetydligt utövade gren. Bland damerna har troligen
B. von Wovern, Sverige, varit världens bästa.
Svenska mästerskap.
SM har efter 1942 vunnits av:
Herrar.
1943 K. E. Ekman, Västerås SK ....................333
1944 K. E. Ekman, » ....................341
1945 K. E. Ekman, » ....................333
1946 A. Gustafsson, örgryte ............................335
1947 A. Gustafsson, » ............................333
1948 K. E. Ekman, Kronoberg ........................327
Damer.
1943 B. von Wovern, Eksjö ............................271
1944 S. Dahlgren, Skade, Gävle ....................265
1945 B. von Wovern, Eksjö ............................256
1946 B. von Wovern, » ............................272
1947 B. von Wovern, » ............................254
Svenska rekord.
Herrar.
341 K. E. Ekman, Västerås SK .......... 1944
Damer.
271 B. von Wovern, Eksjö .............. 1943
272 B. von Wovern, » .............. 1946
I,Ä\(i I) I.ÖPNING PÅ
SKIDOR.
Av Sven Lindhagen.
Under andra världskriget gick
längdlöpning på skidor märkbart tillbaka i
Finland, och i Norge medförde
idrottsstrejken under den tyska ockupationen
ett avbrott; ett par »illegala» tävlingar
kunde dock hållas.
Sverige kunde under motsvarande tid
utöva skidlöpning i nästan normal
utsträckning. Även om ett stort antal
tävlingslöpare under lång tid var inkallade
i militärtjänst, kunde de dock träna
tillfredsställande, särskilt som skidträning
anbefallts av militärmyndigheterna som
ett viktigt led i beredskapen och
dessutom erbjöd manskapet en trevlig
omväxling i en ofta enformig vakttjänst.
Permission för deltagande i tävlingar
kunde också i stor utsträckning erhållas.
Det visade sig, då det svensk-finska
samarbetet kunde återupptagas i blygsam
skala de sista krigsåren, att Sverige låg
1068 1066
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
