Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Skridskosegling - *Skridskosport - *Skytteförbund - *Skyttemärken - *Skytterörelsen - *Skyttesport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRIDSKOSEGLING
»Skridskosegling. — .SM efter 1946:
1947: Ingen tävling, 1948: V. Ålborg, SS Roxen,
16m 9s. Lag: Linköpings SS (O. Häggqvist,
Nils Johansson, I. Fredriksson, H. Ljungkvist)
14 p.
*Skridskosport. — EM och VM i
konst-och hastighetsåkning på skridsko
återupptages 1947. Tyskland och Japan äro
f. n. uteslutna från internationellt
deltagande.
OS 1948 i S:t Moritz. Poängställningen
(räknat 7, 5, 4, 3, 2, 1 för de sex bästa; inom
parentes poängen för konståkning) blev: 1) Norge
34 V» (0); 2) USA 27 1A (16); 3) Sverige 21 (0);
4) Finland 12 (0); 5) Canada 11 V» (11); 6)
Ungern 10 (7); 7) Österrike 9 (9); 8) Belgien 7
(7); 9) England 6 (6) och Holland 6 (0); 11)
Schweiz 5 (5) och Tjeckoslovakien 5 (5).
*Skytteförbund. — Skyttets
internationella organisation har efter kriget
omskapats under svensk ledning.
Internationella Skytteunionen har
utvidgat sin verksamhet med hjort- och
lerduveskytte (Internationella
Jaktskyt-tefederationen har begränsat sin
verksamhet till skytte på levande duvor) samt
antagit nya stadgar.
Alla skyttegrenar av sportslig betydelse ha
därmed samlats i en organisation, som
samtidigt förstärkts och utvidgats. USA och
England, som tidigare endast formellt tillhört
Unionen, ha i stigande grad intresserats för
dess verksamhet, och de latinamerikanska
staterna ha blivit synnerligen aktiva.
Anslutningen från sådana länder som Australien och
Filippinerna har understrukit Unionens
universella karaktär.
Vid kongressen i Stockholm 1947 valdes Erie
Carlsson till Unionens president och K. A.
Larsson till generalsekr. Enligt de nya
stadgarna utses vartannat år en exekutivkommitté
samt fyra sektionskommittéer för resp.
lång-distans-, kortdistans-, pistol- och jaktskytte.
Vid kongressen i London 1948 antogs ett nytt
standardprogram för VM och OS upptagande
två VM inom varje sektion. Ett nionde VM
efter valfritt program får dessutom anordnas.
Svenska Sport sk y 11 e förbundet
hade 212 klubbar sammanslutna i 14 distrikt
juli 1948. Verksamheten har för varje år
kraftigt ökat. K. A. L.
*Skyttemärken. — I skytterörelsens och
Svenska Sportskytteförbundets
märkesfordringar ha endast smärre justeringar
vidtagits.
Sportskytteförbundets elitmärke har efter 1
okt. 1945 erövrats av gevärsskyttarna H. Erbén,
W. Frostell, Jonas Jonsson och E. Koch, jakt-
1264 1180
skytten K. Kleberg och pistolskytten Sven
Lundquist.
*Skytterörelsen. — Krigsslutet
medförde i Sverige som väntat en minskning i
anslutningen till skytterörelsen, men
tillbakagången var obetydlig jämförd med
den efter första världskriget. Antalet
lossade skott har hållit sig praktiskt taget
oförändrat mellan 35 och 40 mill. per år,
och den allmänna skjutskickligheten har
stigit för varje år.
Intresset för skyttet har starkt ökat inom
armén, vartill främst instiftandet av årliga
armémästerskap i skytte bidragit. Bland dem
som främst bidragit till denna utveckling må
nämnas S. Ryman och J. Gårdman.
Liksom efter första världskriget har skyttet
under de senaste åren fått en mer utpräglat
sportslig inriktning. Detta i förening med
energiskt arbete inom Sportskytteförbundet har
medfört en viss förskjutning i det allmänna
intresset från det nationella skyttet mot
sport-skyttet. Denna naturliga utveckling har dock
ej rubbat skyttets allmänna struktur.
I Danmark och Norge uppstod som
väntat ett starkt skytteintresse efter
krigsslutet. Danskarna hade dock lämnat ifrån sig sina
vapen till ockupationsmakten, och dessa
förstördes av engelsmännen. Ehuru Sverige ställde
ett stort antal armégevär till förfogande, ha
danskarna ej till fullo kunnat utnyttja de för
skyttet gynnsamma konjunkturerna. De
norska skyttarna hade i större omfattning lyckats
gömma undan sina gevär och ha därför bättre
kommit i gång. Tack vare energiska ledare,
främst A. M. Vik, har sportskyttet där gått
starkt framåt och vunnit uppmärksammade
internationella framgångar.
I Finland har skytterörelsen ändrat sina
stadgar och begränsat sin verksamhet till
sportsligt tävlingsskytte. Genom
skyddskårernas upplösning har medlemsantalet reducerats
till en bråkdel av vad det tidigare var, men
1947 och 48 har dock verksamheten varit livlig.
K. A. L.
•SKYTTESPORT.
Efter kriget ha av naturliga skäl vissa
centraleuropeiska länder haft svårt att
återupptaga skyttesporten, men det är
dock endast Tyskland, som tvingats att
helt upphöra med den. I gengäld har det
internationella samarbetet med länder
utanför Norden och kontinenten blivit
livligare, och särskilt i Sydamerika har
skyttesporten gjort stora landvinningar.
Vid kongressen i London 1948
standardiserades programmet för VM och OS till följande
grenar:
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
