SPJUTKASTNING av redskap som användas, kommer antagligen längdkast att tagas bort ur fiskeklassen och endast precisionskast att förekomma. De längsta kast, som gjorts i världen på tävling, äro med 18 g blybelastad träplugg: Lee Sens, USA, 127,10 m (1939); med 113,6 g (= 4 ounces): Livenais j:r, USA, 201,24 m (1938). Under dessa tävlingar och vid de svenska i fri klass användas hårstråtunna linor och specialredskap med bl. a. frigående spolar i rullarna med en vikt av bara några gram. Spolarna bromsas automatiskt på rullaxlarna med olja av olika tjocklek, beroende på luftens temperatur eller i kombination med excentrisk rull-trumma. Redan 1914 höllos de första tävlingarna i Sverige, men de resultat, som uppnåddes då och fram till 1936, kunna icke jämföras med senare tiders, då redskapen på olika sätt förbättrats. Så kastade Th. Ankarcrona 1925 med 28 g vikt 66,22 m, ett utmärkt resultat efter dåtida förhållanden. Sedan 1940 har utvecklingen gått mycket snabbt framåt. Sveriges till 1948 skickligaste kastare, Å. Dalberg, innehar alla svenska och nordiska rekord i längdkast. De äro: 14 g vikt, fri klass, 107,30 m; 18 g vikt, fri klass, 101,22 m, fiskeklass 79,94 m; 28 g vikt, fri klass, 115,78 m. I precisionskast mot mål uppnådde i Hamar 1947 A. Sundquist 33 p av 45 möjliga, vilket är nordiskt rekord. Litt.: En bra bok är den amerikanska av Earl Osten utgivna »Tournament Fly & Bait Casting» (1946). T-m. *Spjutkastning har efter andra världskriget i huvudsak dominerats av Finland, även om L. Atterwall, Sverige, överraskande vann EM 1946. Bland yngre svenska kastare märkas särskilt S. Oidén samt B. och P.-A. Berglund, bland finska T. Hyytiäinen och P. Vesterinen, bland norska O. Mehlum. Även flera utmärkta amerikanska kastare ha framträtt. EM för damer 1938 i Wien. 1) L. Gelius, Ty, 45,58 m; 2) S. Pastors, Ty, 44,14; 3) L. Krüger, Ty, 42,49; 4) L. Stiefel, Schw, 40,50; 5) Puce-Lavice, Lett, 40,20; 6) S. Walasiewicz, Po, 33,33. EM 1946 i Oslo. Herrar: 1) L. Atterwall, Sv, 68,74 m; 2) Y. Nikkar.en, Fi, 67,50; 3) T. Rautavaara, Fi, 66,40; 4) O. Mehlum, No, 66,37; 5) S. Daleflod, Sv, 64,79; 6) Neumann, Schw, 62,48. Damer: 1) T. Majutsjaja, Ry, 46,25 m; 2) L. Anokina, Ry, 45,84; 3) A. Koning, Ho, 43,24; 4) E. Dammers, Ho, 41,16; 5) Rohonczi, Ung, 40,66; 6) Kozminska, Po, 3857. — D. Carlsson, Sv, blev 10. i försöket på 35,28. Svenska mästerskap. Herrar. 1946 L. Atterwall, M. A. 1..............................68,10 1947 G. Pettersson, Växjö ................................66,43 Damer. 1946 D. Carlsson, Göta, Hälsingb..............38,60 1947 I. Almqvist, Redbergslid ....................40,201 1 Nått med 11 g för lätt spjut. Svenska juniormästare. (Instiftat 1941.) 1941 S. Oidén, Eslöv ........................................58,11 1942 S. Oidén, » ........................................59,12 1943 G. Johansson1, IFK Karlstad ............57,25 1944 L. Milbert, Skövde..................................56,36 1945 L. Milbert, » ..................................57,73 1946 B. Berglund, Söderhamn ....................58,69 1947 P.-A. Berglund, IF Start ....................64,16 1 Sedermera Törneland. Världsrekord. Damer. 48,21 H. Bauma, Österrike ................................1947 Ovanstående resultat är ännu ej godkänt som världsrekord, ej heller ett resultat av T. Majutsjaja, Ryssland (som ej är anslutet till Internationella Idrottsförbundet), på 50,32 m 1947. Svenska rekord. Damer. 39,24 I. Almqvist, Redbergslid........... 1947 39,84 D. Carlsson, Göta, Hälsingb....... 1947 42,30l I. Almqvist, Redbergslid ........... 1948 42,85l I. Almqvist, » ........... 1948 1 Ännu ej godkänt. SPORTFRIMÄRKEN. Av Axel Eriksson. För att popularisera idrotten och dessutom ekonomiskt stödja den ha de flesta länder utgivit ett flertal frimärken med de mest skiftande sportmotiv. I Europa ha hittills (1948) utkommit omkring 275 sådana märken. Tyskland har utgivit de flesta, ett 30-tal, därnäst följa Grekland med 28, Sovjetunionen med 25 och Bulgarien med 23. Märken utgivna vid OS. I samband med OS i Aten 1896 utgav Grekland en serie om tolv märken. Utom brottare återges på dessa stadion, diskuskastare och en kappkörningsvagn, styrd av den bevingade segergudinnan Nike. Även vid OS 1906 utgav grekiska postverket en serie, denna gång hela 14 valörer. På dessa äro avbildade löpare och brottare samt allegoriska figurer, bl. a. Apollo 1271 1272