Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tegerholm, Gösta - Tegfors, Börje - Tegnér, Esaias - *Tegnér, Torsten - Tendeland, Olav - *Tenni, Omobono - *Tennis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEGERHOLM
»Tegerholm, Gösta, återgick 1947 till
Spårvägens IK.
Han vann 1947 SM i lag i terräng på 8 000 m
(fyra indiv.) och 10 000 m (femma) samt
hemförde SM på 25 000 m och blev tvåa i SM i
maraton.
Tegfors, Börje, idrottsledare (f. 1911
s/2), redaktionssekreterare i
Aftontidningen, Stockholm, är en av den svenska
simsportens främsta ledare.
Tegfors, som både som aktiv och som ledare
deltagit i »all idrott utom tennis», började i
IFK Falun (speciellt simning och orientering)
samt 1927 även i Falu SK (v.h. b. i bandy).
Han var sekr. och kassör i Falu SK i tre år,
i IFK två år samt ordf. i simsektionen 1929—
33. När Falu Simsällskap återuppstod 1933, blev
han sekr. och kassör där, var sekr. i Dalarnas
Idrottsförbunds simsektion från 1933 och
brottningssektion från 1936 samt ordf. i
Idrottsalliansen i Falun från 1937. När han 1941 flyttade
till Stockholm, lämnade han sina befattningar
i dalaidrotten och blev i Svenska
Simförbundets styrelse (medl. sedan 1939) v. sekr. 1942—
46, därefter sekr. Han var 1942—46 ordf. i
Stockholms Simförbund. — Tegfors
medarbetar i sportavdelningen i A. T. med reportage
från simlandslagets turnéer. S. L.
Tegnér, Esaias, idrottsskildrare (1782
—1846), en av Sveriges största skalder
och kulturpersonligheter.
I sin ungdom lärde sig Tegnér jaga av
kronofogde Jacob Branting. Jaktintresset följde
honom sedan livet igenom och tog sig ibland
livfulla uttryck i hans diktning, såsom i
»Frithiofs frestelse» i Frithiofs saga. I likhet
med Geijer hade han även gjort bekantskap
med andra folkliga idrotter, såsom
skridskoåkning, åt vilken han ägnade en hel dikt,
»Isfarten», i Frithiofs saga. Även brottningen som
folklig sport torde han ha kommit i kontakt
med under sina ynglingaår hemma i Värmland,
men i övrigt upplivade han förmodligen denna
bekantskap i Lund, där hans vän
fäktmäs-taren och gymnasiarken P. H. Ling började sin
verksamhet en kort tid efter att Tegnér blivit
bofast där.
Ling räknade såväl fäktning som brottning
till de gymnastiska övningarna, och Tegnér har
säkerligen ofta åsett dessa övningar med
studenterna under vännens ledning. Tegnérs
intresse för fäktning och brottning möta vi bl. a.
i de realistiskt återgivna fäkt- och
brottningsscenerna i Frithiofs saga, främst i »Frithiof
hos Angantyr». Då Frithiofs saga under
1800-talet tillhörde den mest lästa poesien i vårt
land, vilken trängde ända ned till de bredare
folklagren, får man säga, att Tegnérs
diktning med sina ofta återkommande
idrottsanspelningar blev en i bästa mening god
idrottspropaganda, som i hög grad bidragit till
idrottens anseende. A. W-g.
»Tegnér, Torsten, har gjort
ytterligare uppmärksammade inlägg i
kulturdebatten genom böckerna »Den trånga
sektorn» (1947) och »Frihet» (1948), båda
präglade av humanistisk livssyn.
Han har befrämjat de svensk-grekiska
idrottsförbindelserna genom att organisera
Greklandsfesten på Stadion 1946 och den
svenska idrottsturnén till Grekland 1947. I
valrörelsen 1948 gjorde han en uppmärksammad
insats på högerns sida. Han avgick 1946 som
led. i Internationella Gångkommissionen.
Tendeland, Olav, norsk idrottsledare
(f. 1904 29/b), advokat i Oslo, är sedan 1946
ordförande i Norges Fri-Idrettsforbund
(v. ordf. 1933—39).
Tendeland, som är medlem av Bjärt (ordf.
1928—29), var 1932—39 samt är (sedan
förbundet återbildats efter världskriget) från 1945
styrelseled. i Fri-Idrettsforbundet. Han var
initiativtagare till matchen Sverige—övriga
Norden 1947 samt till den projekterade matchen
Norden—USA 1949. P.C.A.
»Tenni, O m o b o n o, italiensk
motorcykelförare, omkom juli 1948 på
Brem-gartenbanan i Schweiz under träningen
för Bern G. P.
Tenni vann på Guzzi bl. a. C-klassen i
Europas G.P. (i Schweiz) 1947. I Engelska T.T:s
seniorklass s. å. ledde han överlägset efter fyra
av tävlingens sju varv men fick sedan
tänd-stiftsfel och hamnade på nionde plats.
»TENNIS.
De internationella stortävlingarna i
tennis efter kriget, ->Davis Cup och i
->Wimbledon (båda suppl.), ha
dominerats av USA, trots att ett par av de
främsta äldre spelarna, t. ex. J. Kramer,
övergått till professionalismen. USA
förfogar emellertid över ett stort antal
ytterst lovande unga spelare. Även
Australien är av ungefär samma klass som före
kriget, men flertalet av dess bästa tillhör
»förkrigsgenerationen».
Ledande tennisnation i Europa är f. n.
Tjeckoslovakien, som i J. ->-Drobny
(suppl.) har en spelare av världsklass.
Jugoslavien med de redan före kriget
kända F. Puncec, D. Mitic och J. Pallada
konkurrerar med Sverige om andra plats
i Europa. Frankrike och Italien ha
däremot gått tillbaka. I England är endast
damernas standard f. n. hög, men den kan
icke jämföras med USA:s.
1307
1308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
