UTLIGGNING *Upsala IF fick 1947 sin första indiv. svenska mästare i B. Albertsson, som vann löpning 5 000 m (10 000 m 1948). — Klubben är f. n. Upplands ledande i fri idrott, orientering och skidlöpning. *Uppsala läns Skytteförbund. Förbundsmästare i skolskjut-ni n g: 1946 A. Tegnér, Upplands reg.; 1947 Olle Svahn, Gamla Uppsala. Förbundsmästare i f ä 11 s k j u t ning: 1946 E. Ribbesjö, Arméns underofficersskola; 1947 L. Möller, Upplands reg. *Upsala Simsällskap. Nyare forskningar ha visat, att promotionerna icke upphörde den närmaste tiden efter 1796 utan förekommo några år framåt. Sålunda hölls simpromotion 1797, vid vilken bl. a. sedermera biskop J. J. Hedrén promoverades, och 1798, då sedermera professor J. Bredman blev sim-magister. Även 1803 hölls promotion, då bl. a. pioniären för simundervisningen i Jönköping, Lars Löwenadler, promoverades. Den av G. Marklin 1807 anordnade promotionen var därför icke den andra i ordningen, som man hittills trott, utan blott en av de mera ryktbara under 1800-talets första årtionde. A. W-g. *Uranias terräng. — Segrare i klass 1 efter 1946 ha varit: Långa banan: 1947 och 48 G. Tegerholm, Spårvägen; korta banan: 1947 Bror Johansson, Klippan, 1948 N. Roupé, Värnamo. *Utförsåkning på skidor har efter andra världskrigets slut praktiskt taget genast nått sin forna standard. Det visade sig, att alpländernas unga förmågor väl fyllde de forna »kanonernas» plats; i själva verket hade utförsåkning, speciellt bland damerna, utövats i stor utsträckning även under kriget av flertalet ledande länder. Undantagen äro framför allt Tyskland och Storbritannien. Vid OS 1948 lyckades USA, som haft förmånen av skickliga tränare i form av europeiska flyktingar (speciellt från Österrike), nå eliten i damtävlingarna. Sverige har i slalom kunnat hålla sig väl framme, medan bristen på goda störtloppsbanor (med undantag för Åres) gör det omöjligt att nå centraleuropeisk elitklass i störtlopp och alpin kombination. — Den svenska slalomeliten har växt på bredden med många goda förmågor även utanför alltjämt dominerande Jämtland. Ledande äro O. Dalman och Åke Nilsson, medan Sarah Thomasson gjort stora framsteg bland damerna. I Norge är standarden i störtlopp något högre än i Sverige — möjligheterna till allsidig träning äro också mångdubbelt större — medan slalom står på lägre nivå. Tävlingsstatistik. OS 1948 i S:t Moritz. Störtlopp, herrar: 1) H. Oreiller, Fr, 2m 55s; 2) F. Gabl, Öst, 2.59,2; 3) K. Molitor, Schw, och R. Olinger, Schw, 3.00,6; 5) E. Schöpf, öst, 3.01,4; 6) S. Alvera, It, och C. Gärtner, öst, 3.02,8. — 10) H. Hansson, Sv, 3.05; 11) S. Larsen Urdahl, No, 3.06,8; 30) S. Isberg, Sv, 3.15; 38) Å. Nilsson, Sv, 3.22,4; 40) S. Sollander, Sv, 3.23,2; 41) O. Dalman, Sv, 3.23,4. Störtlopp, damer: 1) H. Schlunegger, Schw, 2m28,6s; 2) T. Beiser, öst, 2.29,2; 3) R. Ham-merer, öst, 2.30,2; 4) C. Seghi, It, 2.31,2; 5) L. Mittner, Schw, 2.31,4; 6) S. Thiollière, Fr, 2.31,8. — 7) L. Schou Nilsen, No, 2.32,8; 18) M. Nilsson, Sv, 2.39,2. Slalom, herrar: 1) E. Reinalter, Schw, 2m 10,3s; 2) J. Couttet, Fr, 2.10,8; 3) H. Oreiller, Fr, 2.12.8; 4) S. Alvera, It, 2.13,2; 5) O. Dalman, Sv, 2.13,6; 6) E. Schöpf, Öst, 2.14,2. — 10) S. Isberg, Sv, 2.17,2; 11) H. Hansson, Sv, 2.18,3. Slalom, damer: 1) G. Frazer, USA, lm57,2s; 2) A. Meyer, Schw, 1.57,7; 3) E. Mahringer, öst, 1.58; 4) G. Miller-Thiollière, Fr, 1.58,8; 5) R. Clerc, Schw, 2.05,8; 6) A. Schuh-Proxauf, öst, 2.06,7. — 10) M. Nilsson, Sv, 2.09,7; 14) L. Schou Nilsen, No, 2.11,5. Alpin komb., herrar: 1) H. Oreiller, Fr, 3 27 p; 2) K. Molitor, Schw, 6,44; 3) J. Couttet, Fr, 6.95; 4) E. Mall, äst, 8,54; 5) S. Alvera, It, 8,71; 6) H. Hansson, Sv, 9,31. — 19) Å. Nilsson, Sv, 19,43. Alpin komb., damer: 1) T. Beiser, öst, 6,58 p; 2) G. Frazer, USA, 6,95; 3) E. Mahringer, öst, 7,04; 4) C. Seghi, It, 7,46; 5) F. Gignoux, Fr, 8,14; 6) R. Bleuer, Schw, 8,80. — 13) L. Schou Nilsen, No, 12,14; 15) M. Nilsson, Sv, 13,03. Svenska mästerskap i slalom. Herrar: 1947 O. Dalman, IFK Östersund; 1948 Ä. Nilsson, IFK ö-sund. — Lag: 1947 IFK ö-sund (O. Dalman, S. Sollander, Å. Nilsson); 1948 IFK ö-sund (Ä. Nilsson, S. Sollander, I. Larsson). Damer: 1947 M. Nilsson, Åre SK; 1948 M. Nilsson, Åre SK. — Lag: 1947 Åre SK (M. Nilsson, S. Thomasson, L.-M. östnaes); 1948 Åre SK (M. Nilsson, S. Thomasson, A. Thomasson). Utliggning, gymnt., är en rörelse från P. H. Lings tid. Kroppen hålles i vågrätt läge, uppburen enbart av armarna med den övre nästan sträckt eller böjd till omkring rät vinkel. Utliggning, som utföres på ribbstol (förr på pinnstolpe), intages antingen genom uppsväng-ning till stuphängande och därifrån långsam sänkning till vågplanet eller genom »dragning» upp från golvet. Ställningens gymnastiska benämning under 1800-talet var Handfäst. sides-hållning (nu Spännsidvåghäng.). Utliggning ställer stora krav på arm- och bålmuskler. O. H-g. 1333 1334