- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
71

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vi se af dessa tvänne exempel ej blott, i hvilken dräkt
diftongen ai, i regeln åtminstone, presenterar sig i de
viktigare germ. språken, utan ock huru t efter vokal i
högtyskan — enligt den högtyska ljudskridningen — öfvergår
till (zz >) ss och i danskan till d, hvarpå som vidare
exempel må nämnas sv. äta > da. æde, sv. fot > da. fod etc.

Den urg. diftongen au uppträder i allmänhet i gotiska
samt i högtyska och isländska som au, i fornengelska som
éa, i lågtyska som ō, i svenska och danska som ö, t. ex.
löpa:
got. fht. flt. fe. isl. sv. da.
hlaupan (h)lauffan hlōpan hléapan hlaupa löpa løbe.
(mht. loufen) (holl. loopen)(eng. leap)
(nht. laufen)
öga:
augo auga ōga éage auga öga oie.
(mht ouge) (holl. oog)(eng. eye)
(nht. Auge)


Dessa tvänne exempel visa oss ej blott, i hvilken dräkt
den urg. diftongen au, i regeln åtminstone, uppträder i de
viktigare germ. språken, utan lämna oss äfven ett nytt fall af
cirkel i öfvergången fht. au > mht. > ou > nht. au,
hvarförutom det första exemplet ock visar, huru p efter vokal
i högtyskan — enligt den högtyska ljudskridningen —
öfvergår till f(ff) och i danskan till b, hvarpå som vidare
exempel må nämnas sv. krypa > da. krybe, sv. rop > da. råb etc.

För att ytterligare belysa, huru dessa diftonger
reflekteras på germ. botten, och för att på samma gång
åskådliggöra stamvokalernas regelmässiga växling i de s. k. starka
verben i de germ. språken, vilja vi anföra följande temata:
gripa:
got. greipan graip gripans
holl. grijpen[1]
greep gegrepen
isl. grípa greip gripenn



[1]
I holländskan har långt i diftongiserats till ei (skrifvet ij).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free