- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
111

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseväxlingar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

märka deras bildliga natur. I tankeutbytet af dessa
kroppslösa abstraktioner, dessa osinnliga begrepp, hvilka i sin tur
för vår uppfattning nästan gestaltat sig till värkliga,
påtagliga ’tanketing’, ha dessa skiljemynt så länge varit ute i
rörelsen, att deras ursprungliga prägel blifvit otydlig, men
se vi närmare efter, är den likväl i de flesta fall ännu
skönjbar. Naturmänniskans outvecklade tungomål framskymtar
därför ännu i det utbildade kulturspråket, det förras naiva
bildvärld lefver allt jämt kvar i det senares konventionella
termer. Äfven när detta i sin högsta utveckling lätt och
målande afspeglar de mest hårfina skiftningar i
uppfattningen, lyser hennes barnsliga åskådningssätt igenom. De nu
kursiverade orden torde i detta hänseende vara bevis nog.
Och kommer allt omkring, är därför denne af oss så
föraktade vilde visst en gammal bekant, som vi råkat många
gånger förut, ty vilja vi vara sanna mot oss själfva, måste
vi allt erkänna, att han ännu bor kvar i vår egen barm. —

Vi skola nu med några exempel närmare belysa denna
utveckling:

Kvick — isl. kvikkr, A. S. M. kvikkvan = lat. vivus
< *gvigvus, skr. jīvas — betydde egentligen ’lefvande’, hvilken
bemärkelse ännu finnes kvar i kvicktionde (= tionde,
som utgöres af lefvande kreatur), vederkvickas och kvickna
vid samt hos Bellman:

»Solen sticker,
gumman kvicker,
vaknar upp och ur stopet dricker.»


Genom mellanstadiet ’snabb, flink’, såsom t. ex. ’vara
kvick i vändningarna’, ’kvicka dig’, har det emellertid nu
fått en öfvervägande psykisk betydelse: ’liflig, snabb i tanken’.

Något annorlunda är förhållandet med snäll. Från att
betyda ’snabb, flink’, hvilken bemärkelse ännu är kvar i det
tyska schnell och vårt från detta språk lånade snälltåg
har det i svenskan kommit att betyda blott, att man vill
vara snabb och ’lägga benen på nacken’, äfven om man ej
kan röra sig ur fläcken, således ’tjänstaktig’ > ’villig’ >

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free