Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hesselman, Bengt. Skiss öfver nysvensk kvantitetsutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* SKISS ÖFVER NYSVEN8K KVANTITETSUTVECKLING. 23
och andra dial. t. ex. sörmländska och östgötska. I dessa
tycks nämligen vokalen alltid ha förlängts, i olikhet mot
förhållandet i större delen af Uppland. De närmare detaljerna
kan jag här ej gå in på. Jag framhåller endast, att det
nuvarande riksspråkliga materialet snarast låter inordna sig
under följande regler:
1) ä och oè i kortstafviga ord alltid förlängda.
2) y, ü (o) korta framför p, t, k, s, förlängda
framför d, g, I, rij v.
Den första af dessa regler är så godt som undantagslös.
Vid den andra möta åtskilliga undantag — såsom ju
var att vänta.
I själfva verket ha väsentligen liknande regler för
svenska riksspråkets kvantitetsbehandling redan för länge sedan
blifvit uppställda. I afhandlingen "Några ljudfysiologiska
undersökningar rörande konsonantljuden" U. U. Å. 1874 har
nämligen L. F. Läffler i förbigående behandlat frågan på
grundval af riksspråkets eget material och därvid kommit
till ungefär samma resultat. Jag kan här ej afstå ifrån att
till större delen aftrycka Läfflers framställning, då den
dessutom ger oss en i hufvudsak riktig, i detaljerna lätt
korriger-bar exempelsamling för det nuvarande riksspråket.
Sedan han (s. 48 nedtill) anmärkt, att det i fsv. i vissa
ord allmänt förekommande uttalet med kort vokal framför
"enkel" konsonant numera försvunnit, i det antingen vokalen
i dessa ord blifvit förlängd och konsonanten bibehållits
"enkel", eller också "vokalljudet icke af brutits, utan fortfarit
att ljuda ända till det ögonblick, då den konsonantiska
arti-kulationen var verkstäld, hvarigenom implosift konsonantljud
uppkom d. v. s. det förut enkla konsonantljudet fördubblades
såsom i våra nuvarande vecka, hetta, tappa (fsv. vika, Mti,
täpa)u, fortsätter han s. 49: "Det skulle icke sakna intresse
för vårt förevarande ämne att. tillse, i hvilka fall språket
kan hafva begagnat sig af den ena, och i hvilka fall af den
andra af dessa båda utvägar. En undersökning häraf, hittills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
