Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Tamm, Fredr. Små bidrag till ordförklaring. 1—3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
FRE DR. TAMM.
invända, att fsv. hiupa i sing. skulle varit neutr., ty detta
är alls icke styrkt. Men det förefaller icke troligt, att
ordet särskildt ofta förekommit i sådan individuell användning;
utan antagligen brukades det såsom betecknande frukten
ojämförligt oftast i plur. och med afseende på hela växten
i mera generell form eller, om det skulle vara fråga om ett
särskildt exemplar, i någon sammansatt form som t. ex. fsv.
hiupona træ el. dyl. Men icke häller det af Schagerström
konstruerade tornhjupun förefaller sannolikt, då ju nypon
alltid höra till törne och därföre en sådan sammansättning
borde ha varit skäligen obehöflig. Snarare synes man väl
lia anledning att härleda n från någon annan
sammansättning, som betecknat en vanlig art af nypon(-buske), sådan
som det norska stein-hjupa, namn på Rosa canina eller på
frukten däraf.
Sprund n. i bet. tapphål eller tapp på tunna, fsv.
sprund t. ex. i Stadslagen, synes vara en blandform, i det
ordet väl egentl, är lånat af mit. spunt, spund- i samma
bet., men har fått r genom association med sv. sprund i
bet. spricka, öppning t. ex. på en kjol eller skjorta, hvilket
ord synes vara gammalt svenskt (jfr isl. sprund n., brukat
som öknamn på kvinnor, väl med hithörande grundbetydelse,
se Fritzners ordbok). Detta antagande kan stödjas därmed,
att i bet. sprund på tunna fins i Spegels Glossar 1712 både
sprun och spun samt i norska dial. spruns jämte det
vanliga no. spuns, motsv. danska spu?i(d)s med af oviss
anledning tillkommet s i slutet.
Trollpacka, som tycks vara ett speciellt svenskt ord,
uppvisat i formen trullpacka i Lex. Linc. 1640 (art.
trivene-fica) och i pl. trulpackor i Syllabus 1649 (art. lamiæ), har en
sidoform med citerad från början af 1600-talet i pl.
trul-backor (i Samlaren för 1899, s. 10) samt meddelad i formen
trollbakka såsom småländskt dialektord hos Rietz s. 753.
Denna form innehåller samma ord som ingår i fsv. natbakka
flädermus, nattuggla och i fdanska natbackæ och nda. af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
