Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Lundell, J. A. Hvad vi värkligen säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
J. A. LUNDELL.
men & andra sidan: vispstikka, maskstungen. Förlängning af
första kons. torde vara vanlig: kaspjut o. s. v.
3) Af explosivor har den förra svårt att hålla sig uppe,
om den bildas bakom den senare, så vidt nämligen som den
främre kontakten bildas innan eller senast i samma
ögonblick den bakre löses: explosionen stannar då inne i
munhålan och blir föga hörbar. Så får man ital. fatto < factum
o. dyl. samt frukosSit, häsRytare, posSefordra, fäsprisse.
Ar ordningen åter den motsatta, så står sig äfven den
föregående konsonanten: lastkaj, mastkorj, postgumma,
postkarta, nämligen såvida icke den senare kontakten bildats,
innan den förra lösts, i hvilket fall vid explosionen blott den
lilla kvantitet luft, som finnes framom den bakre kontakten,
kan värka. Jag tror mig ha iakttagit väsknapp < västknapp,
iäsknippa < lästknippa, väkskraft.
Märk: vafcmästar Ström samt frafrstyrman < fraktstyrman
och frakkots < fraktgods.
. Utan tvifvel spela psykologiska motiv in: myjpket beror
på hvilken af sammansättningslederna som för betydelsen i
det särskilda fallet är hufvudsak.
4) Två heterorgana nasalkonsonanter kunna ej hålla
sig uppe i triplett. Välbekanta exempel äro: jämt, nämde,
hämd, lugt.
Af samma slag äro:
mn: hammstäder
ngn: rägkappa, rägdag.
Så förklaras kanske sing. vag: pl. vagnar ur
sammansättningarna vagsjul, vagsmörja o. dyl.
5) Den ena af tre kons. kan falla bort och ersättas af
biartikulation, t. ex. jälpte, jälpt, stjälpte, stjälpt: tungspetsen
behåller sin ställning från början af I till slutet af t, så att
något värkligt p ej kan bildas, men läpparna intaga p-ställning
under (en del af) 1. Jfr dialekternas ]ä{e ]ä{ ur *jä?pte *jäf’pt,
samt hä*a eller hälten < hälften o. dyl.
6) Vi känna från de romanska språken, särskildt ital.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
