Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Sinnesanalogier hos Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
RUBEN G-.80N BERG.
väldet för några timmar. När sågo timmen slog, då var
diktens spira maktens tecken. Den väldigaste skalden var
främlingen från Råbäcken, Richard Furumo, men han var inte den
enda; ’de öfriga förtaide också sägner och sagor hvar och
en efter sitt lynne. Och äfven andra förströelser än dikter
gåfvos där. Där spelades och sjöngs och där visades
lefvande taflor.
Det sistnämda nöjet omtalas endast en gång i
Jaktslottets årsböcker. Det var en höst, då hofmarskalken lät
omdana den gula salongen till skådebanä. Han delte den
itu med ett hvitt flor, ett gasförhänge, som aldrig drogs opp.
På ridåns ena sida sutto åskådarna, på den andra försiggick
hvad han kallade songes eller drömmar. Ty lika litet som
han ville godkänna namnet "lefvande taflor", lika litet
önskade han utföra dem så som de dittills blifvit utförda.
Dessa songes voro nämligen i det afseendet olika
tablå-vivants, att personerna i dem rörde sig — èhuru icke så
som i skådespelen — hvarjämte en sakta musik speltes till
den taflan åtföljande sången. Ritningarna till dessa herr
Hugos scener framlades aldrig för allmänheten, ehuru ett
halft löfte lät hoppas att de skulle bli tillgängliga i en
framtid — de delade samma öde som berättelserna Ysane Vass,
Spjället i Väckelsång och annat, nämligen att bådas, men
aldrig uppdagas. Tonerna och orden däremot finnas i
Im-perialoktavupplagan af Törnrosens bok II: 168 S.
Hvad som meddelas om utstyrseln af dessa taflor är
emellertid att uppmärksamma. Först och främst ha vi att
märka floret, gasen, bakom hvilket drömmen försiggick. Det
hetef om det: "det gigantiska flor, som hängande från tak
till golf och ända ifrån högra väggen till den venstra skall
skänka sin rätta magi åt taflorna der bakom". Denna tanke
har, som kändt, sedermera blifvit utförd på skådebanan,
inte blott då det gällt en enstaka händelse, som fallet var
med herr Hugos songes, utan äfven för ett helt skådespel.
Mæterlincks drömdikter ha på detta sätt fått en egenartad yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
