Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Silfverbrand, Susy. Undersökningar rörande användningen af sig och sin i nysvenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
STJSY SILFVERBRAND.
Med det sig alltmer utbredande franska inflytandet i
vårt språk och dess litteratur visar sig naturligtvis en allt
större benägenhet för användandet af dess i stället för
personliga reflexiver med genusbeteckning. För korthetens skull
torde man kunna kalla detta dess för "den franska genitiven".
Det har en främmande, cirklad ton öfver sig, detta dess, som
är så oskiljaktigt förknippadt med tanken på språket hos en
äkta gustavian, en Creutz, en Oxenstierna, en Leopold, för
att inte tala om Grustaf HL Och i spåren af dess träder
lydigt deras. Men det har ej nu, såsom för hundratals år
sedan, herraväldet, ehuru det på bästa sätt omhuldas. Då
Leopold tackar Tegnér för Axel, skrifver han till denne:
"Den lager som af en konungs hand en gång skänktes mig
ligger längesedan bladlös och förvissnad, men de hvarmed
Franzén och Tegnér omflätat mitt gamla hufvud skola behålla
deras grönska, så länge vårt språk läses". — Jämte denna
lust att uttrycka sig på franskt sätt visa äfven gustavianerna
stor benägenhet för ett ologiskt reflexivpronomen.
De nya strömningar och fosterländska väckelser som
utmärka 1800-talets början medföra hos våra flesta författare?
af rang en reaktion mot det franska dess. Men gallicismen
saknar ej heller sina riddare. I hufvudsak kan emellertid
oppositionen anses såsom segrande vid århundradets midt.
Sporadiska franska dess visa sig emellertid äfven betydligt
senare. Högst intressant är det att jämföra olika samtida
författares sätt att förhålla sig. Den boklärde,
människo-skygge Stagnelius, som af böjelse har sin varelse i poesiens
värld och af tvång sina tankar i ämbetsmannaprotokollens
ledsamma rike, är i sitt bruk af dess nästan mera gustaviansk
än gustavianerna själfva. I "Visbur" förekommer franskt
dess 15 gånger, i "Bacchanterna" 13 gånger, i "Martyrerna"
13 gånger, i "Vladimir den store" 32 gånger och i "Liljor.i
Saron" 29 gånger i stället för hennes. Det ersätter hans
3-gånger i "Visbur", 1 gång i "Martyrerna", 1 gång i
"Bacchanterna", 5 gånger i "Vladimir" och 1 gång i "Liljor i Saron".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
