Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Silfverbrand, Susy. Undersökningar rörande användningen af sig och sin i nysvenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
SUSY SILFVERBRAND
ett dylikt objekt eller adverbial. Infinitiven uttrycker intet
ändamål. Mången gång händer det emellertid, att
hufvudordet i en dylik förening saknar genitivattribut. Då öppna
sig nya möjligheter för reflexiven. I följande ord ger
"Adal-rik och Göthilda*4 anvisning på en dylik: "Tala till din
fosterson och unna honom... den hugnad att ännu en gång få
sluta dig inom sina armar!" (s. 35), och i Rydbergs "Känslan
af att tillhöra historien och få fördömelsen öfver sitt namn
ur mänsklighetens samvete stadfäst af alla tidehvarf kröker
den stoltaste nacke" (Rom. kejs., 47) möter oss en annan.
Ett personadverbial till predikatet attraherar sin, och om ej
något sådant adverbial finnes, så måste refleodvpronomen stå
där med hänsyftning på ett ord som endast vid omskrifning
blir tänkbart i satsen.
Såsom en anmärkning kan här bifogas påpekandet af
den möjligheten att hufvudordets inf-attr. någon gång utbytes
mot ett prep.-attr., bestående af ett substantiveradt particip
med preposition. Då kommer sin naturligtvis att bestämma
ett prep.-attr. till hufvudordets prep.-attr. Så är t. ex.
förhållandet i Runebergs tal om "en osäkerhet hos författaren
vid skapandet af sina personer" (Runeb., II, 408).
I alla de mera invecklade fall med hvilka vi
sysselsatt oss kunna de olika satsdelarna utbildas med
bestämningar. Förekomsten af dylika orsakar ej någon ändring i
bruket af reflexivpronomen.
2. Såsom förut blifvit sagdt, måste begagnandet af del
personliga reflexivpronomen förete en del olikheter i jämförelse
med användandet af det possessiva. Detta är blott en naturlig
följd af dess substantiviska karaktär.
Det enklaste förhållande hvari det förekommer på ett
från hufvudregeln afvikande sätt är, då det står såsom be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
