Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Grip, Elias. Ett bidrag till kännedom om svenskt talspråk i slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 ELIAS GRIP.
j motsvarar:
nsv. g liksom i vår tids talspråk i orden säja, säjerr
mäj, däj och säj samt slaje slagit;
nsv. i orden Italjen, minjatyr, delisjöst.
j saknas i villa vilja. Likaså hos Lucidor, se
Norelius, Arkiv I, s. 229.
k motsvarar nsv. g i kalloscher galoscher. Med k
förekommer detta ord äfven i Linds, Sahlstedts och Vestes
ordböcker. k saknas i ordet å ’ock’, både då det står obetonadt,,
och då det står starktonigt i betydelsen ’också’, t. ex.: obet.:
"te å mä", "ja sto just å sa"; starkton.: "Men då böle där
a-finnas målade fiskar", "ja ska väl å bli någå". "kommer ja
å in en gång". I nutida talspråk (Stockholmskt) säges i
dylikt fall också ej å; i Uppländska dialekter däremot är
starktonigt å mycket vanligt.
/ (tjockt l) motsvarar nsv. rd i åtskilliga ord: böle
bordet, sybol sybord, gjole gjorde, jol-gubbar jordgubbar, ovålig
ovårdig. ole ordet, tole torde Däremot kvarstår rd i hördet
te bords, men trägålsmästare.
I saknas i orden: te till, tess tills, ska skall, kar karl;
i ordet verlden står l kvar i skriften.
n saknas i nämde nämnde;
ng förekommer motsvarande fransk nasalering af vokal
i från franskan inkomna ord, dels i sådana, som ännu uttalas
med ärøø-ljud, såsom acksang aksent, charmangt, dangsÖs,
fong-den, momang, volongtär, dels i ord, som på vår språkkänsla
verka såsom rent franska, och därför, om de nu användas,
måste ha franskt uttal, t. ex. Divertissemang, allemang, (ett
slags dans), ang pyblik en publique, angfäng enfin, ängdesangs
indécence, kånnesangsär connaissances, revangschiera säj se
revancher. Hit höra nomina propria, t. ex. Dalangbär
d’Alembert, Crebillong Crebillon, Marmongtel Marmontel. Den franske
dansmästaren Sans Mesure uttalar naturligen dyl. ord med
nasalvokal. Också stafvas i hans repliker annorlunda: Danseur,
1 Jfr Beckman. Arkiv XI, 168 och 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
