Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Beckman, Nat. En modern tysk språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. x 175
utdöda — skillnaden mellan de båda kategoriernas
grundbetydelser K
Vi ha kanske väl länge uppehållit oss vid frågan om
ordklasserna. Men frågans grundläggande betydelse för hvarje
reform af skolgrammatiken torde rättfärdiga det. Som en
förtjänst hos Sätterlin skola vi till sist blott anföra, att
han vid behandling af ordbildningsläran punkt för punkt
säger ifrån hvilka bildningar (t. ex. verb af adj., adj. af
verb, subst, af adj.) som endast innebära ett öfverförande till
en ny grammatisk kategori utan någon uppvisbar skillnad i
betydelsen.
I öfrigt behandlas betydelseläran — hvarmed jag tills
vidare menar läran om hela paradigmens betydelse, icke de
särskilda flexionselementens och böjningsformernas — bättre
än i någon annan mig bekant grammatik. S. vill lägga till
grund de logiska kategorierna innehåll och omfång, hvarvid
det genast föll anm. in, att det af Rydqvist brukade nu
bortlagda uttrycket ogermaniskt (språk) af det skäl blifvit
förkastadt, att det angaf sig såsom betecknande en
innehållsmotsats till de germanska språkens egenart (jfr osvenskt
språkbruk), medan det afsåg blott en omfångsuteslutning,
som bättre uttryckes med utomgermansk. En annan förtjänst
vid behandlingen af betydelseläran är, att på
ordbildningsläran utförligt redogöres för de bildningar, hvilka blott
uttrycka förstärkning af grundordets begrepp. Där finna vi
liksom i svenskan ett större antal komposita med två lika
starka stafvelser.
Den följande framställningen af flexionsläran kunna vi gå
Öfver, då den hufvudsakligen har intresse för speciellt tyska
språkstudier. I förbigående vilja vi blott nämna förf:s försök
att uppställa paradigmen så, att en för flere kasus
gemensam form om möjligt blott behöfver upptagas en gång, samt
1 Verbets karaktäristik skulle få formen: Grundbetydelse,
verksamhet eller temporär egenskap; morfologisk karaktär,
tempus-böjning; syntaktisk hufvudfunktion, predikat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
