- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
178

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Beckman, Nat. En modern tysk språklära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

NAT. BECKMAN.

2) predikatet i början (frågesatser m. m.);

3) predikatet i slutet (bisatser).

Denna uppställning är icke användbar för svenskan,
som blott med afseende på vissa adverbial tillämpar den
under N:o 3 angifna ordningen. För tyskan synes den
mycket lämplig.

Särskildt beaktansvärd tyckes oss hans behandling af
typen 1 b. Vanligen framställer man det så, som om det
vore blott af betoningsskäl man använder en sådan ordföljd
som Härifrån afreste han följande dag till Y. Med rätta
framhåller S., att en sådan ordning lika ofta väljes för att
få i den nya satsens spets det, som knyter den till det
föregående. Har den föregående satsen sagt oss, att han är
här, så ligger det ju ingen vikt vid att han reser härifrån
och icke från ett annat ställe, men härifrån betecknar just
förbindelsen med föregående sats.

Sid. 317 följ. behandlas det ingalunda lätta kapitlet om
satsens hufvuddelar. Förf. har definierat sats efter Delbrück
men han upptager efter Paul och Wegener det
betraktelsesätt, som tagit sig uttryck i termerna psykologiskt subjekt
och predikat. Han häfdar, och naturligtvis med rätt, att de
grammatiska kategorier, som på grund däraf bildats, det
grammatiska subjektet och predikatet1 ingalunda alltid täcka
sig med de psykologiska kategorier hvarur de ha utgått.
Om jag t. ex. säger det här huset har jag byggt, så är den
bekanta föreställningen huset, som axiomatiskt har
egenskapen att ha en byggmästare; huset är således psykologiskt
subjekt. Och det nya som omtalas det är just, att denne
byggmästare är jag, m. a. o. jag är psykologiskt predikat,
ehuru det står som grammatiskt subjekt. Emellertid synes
oss, att orsaken till divergensen mellan psykologiskt subjekt
och psykologiskt predikat hade kunnat tydligare angifvas.
Det är nämligen enligt anmälarens mening och såsom S.

1 I detta sammanhang taga vi ordet i dess äldre betydelse,
omfattande äfven "predikativet".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free