Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Smärre bidrag - 2. Hjelmqvist, Th. Oskärad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
SMÄRRE BIDRAG.
Den "lapsus", hvarom här är fråga, faller ej genast i
ögonen. För egen del måste jag bekänna, att jag mer än en
gång i dess sammanhang läst det språkprof, som nyss citerats
ur en fräjdad stilists redogörelse för de estetiska systemen,
och dock icke lagt märke till något ovanligt i uttryckssättet.
Sannolikt torde de flesta behöfva "tänka efter", innan de få
klart för sig, att den ofvan exemplifierade användningen af
oskärad strider mot ordets ursprungliga och vanliga betydelse.
Att oskärad fått en betydelse, som är diametralt
motsatt dess egentliga, torde i väsentlig mån bero på
analogiinflytande från sådana med skä begynnande verb som skämma
och skändaDet har uppfattats i analogi med oskämd och
oskändad (jfr äfven o fläckad, ogrumlad, obesmittad o. s. v.)
och följaktligen kommit att brukas om den, som ej blifvit
fläckad eller förorenad.
Inflytande från skära, "secare", med dess "negativa"
innebörd kan väl också omedvetet ha gjort sig gällande, då
man lät oskärad beteckna den, från hvars rena glans intet
bortskärs af någon fläck.
Naturligtvis har den nya betydelsens inträngande i
betydlig grad underlättats däraf, att participiet skärad (af
skära, rena)— liksom oskärad hufvudsakligen ett
"litteraturord" — sällan nyttjas adjektiviskt2. Hade skärad (= renad,
skär) stått riktigt lefvande för språkmedvetandet, skulle väl
svårligen dess formella motsats kunnat begagnas såsom ett
slags synonym därtill.
Lund i September 1901.
Theodor Hjelmqvist
1 Jfr anmärkningen s. 61 i min förut citerade broschyr.
2 I den något äldre vitterheten påträffas emellertid sådana
uttryck som "skärad klarhet". Se G. F. Gyllenborg, Sednare
vitterhetsarbeten 21 (1778).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
