Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några iakttagelser om uttrycksfullhet
och ordknapphet i det poetiska
språkbruket.
Man skulle kunna tala om ett slags proportion mellan
ett ords eller en ordförbindelses ljudomfång och det innehåll,
som uppbäres däraf. På denna proportion beror i väsentlig
grad ordets eller uttryckets ästetiska verkan. Då vi möta
en ordmassa, hvars ymehåll är relativt litet, verkar den
motbjudande på oss, och vi tala om fraser eller svammel, medan
däremot ett kort, kärnfullt uttryck tilltalar vårt
skönhets-sinne och gärna fäster sig i minnet. Det finns väl inget
folk, hvars språk icke gömmer en hel skatt af dylika genom
många generationer nedärfda uttryck och hela satser,
exempelvis ordstäf, som ha sin koncisa form, på hvilken ett rikt
innehåll koncentrerats, att tacka för att de bevarats
oförändrade genom århundraden med lika stor omsorg som
folkets rent poetiska alster.
Ordens och uttryckens prägnans är också en af det
poetiska språkbrukets mest iögonenfallande egendomligheter.
Den sammanhänger nära med diktningens karaktär af intuitiv
verksamhet. Intuitionen går andra och s$abbare vägar än
den diskursiva uppfattningen, och språket måste naturligtvis
följa henne på dessa vägar. Därför måste vi så ofta vid
läsningen af en poetisk framställning tänka så mycket
bredvid hvad som direkt utsäges för att få sammanhang i det
hela. Skalden nöjer sig i många fall med att blott antyda,
och vi få själfva foga till de tankeled, som han gått förbi.
Språk och stil. I. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
