- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
232

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Friesen, Otto von. Några ordförklaringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232

OTTO VOX FRIESEN

formerna på en hyft och på en höft bl. a. af Spegel Gloss.
1712 s. v. och af Hof Sv. Spr&kete råtta skrifsätt s. 167:
upå en hyft eüer höft sågra af många". I nsv. dial. (Upland)
har det nu formen hyft enl. Grip anf. st.

Få hyft, höft har på många håll bildata ett verb höffta
’gissa till, träffa lagom, afpassa något s& nära man kan’
Västerbotten; hy fia tall} höfta till, ’på en höft bestämma,
gissa’ Upland, Närke, Småland enl. Grip och Rietz.

Grip anf. st. anser att y ø i detta ord återgår pà äldre
y och förklarar hyft, höft som lånord från mit. hufte ’coxa’,
ehuru han medger sig icke kunna med paralleler styrka
be-tydelseöfvergången. Jag har förgäfves sökt sätta mig in i
Grips tankegång. Det kan då synas djärft att bekämpa den,
men det är viktiga invändningar att göra mot antagandet af
lån från lågtyskan: ett mot på en höft direkt svarande
uttryck saknas i lågtyskan; den starka utbredningen inom
nsv. dialekter talar i sin mån mot lån och detta desto mer
som i dialekterna af ordet höft afledts ett verb, som saknas
i riksspråket.

Nno. dialekter äga ett talesätt som till betydelsen
fullständigt samstämmer med på en höft och till formen tydligen
är besläktadt : paa eit høve ’paa Slump, paa Træf’ af høve n.
’Træf, Slumpetræf äfven ’Tilfælde, Leilighed; Forhold,
Stil-ling; Passelighed’ = fvn. høfi n. ’Maal som man ved
Skyd-ning eller ved Kast søger at træffe; hvad som er passende
for en’. Detta høfi n. är ju en afledning på fvn. hof n. ’hvad
der passer for den forhaandenværende Omstændighed’ Fr.2
= fsv. hof n. ’hof, hofsamhet, måtta’ Sdw. Hit ock fvn.
høfa (få) ’give noget Retningen mod et vist Maal; træffe,
ramme; passé til noget etc.’ = fsv. høva ’afpassa, måtta;
öfverensstämma’. Till hof, høfa har i gammal tid bildats ett
å fp)- femininum *høfp, yngre *høft ’träffande, träff’ liksom
till fvn. söme m. ’Ære’ och søma (mö) ’forøge ens Anseelse’
bildades ett sømd f. ’Anseelse, Ære’. Detta *høft är utom
i talesättet på en höft jämväl bevaradt som adv. i nsv. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free