- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Andra årgången. 1902 /
36

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Beckman, Nat. Ett par metriska tvistefrågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

NAT. BECKMAN.

En annan anmärkning, att jag skulle ha tagit för liten
hänsyn till satsaccenten framställes af Lampa s. 216, och är
nog på samma sätt som den föregående befogad. Men det
är icke s& lätt afhjälpt. Ibland är det klart, att ett
pro-klitiskt ords hufvudstafvelse sjunker ned från 3 till 1 eller
rent af 0, men då det stannar däröfver, är det svårt nog
att få något exakt värdé Äfven här behöfdes väl ordnade
experimentella undersökningar. Men hvad som skall
fasthållas är, att om eftergifter för det metriska skemats skull
göras, så får till dessa icke tagas hänsyn i
sifierbetecknin-gen, som uteslutande afser den prosodiska accenten. Du
högt strålande sol torde nog läsas i versen med reducerad
intensitet på högt1 men i prosauttal är detta icke det
naturliga. Jfr t. ex. du högt älskade.

Och härmed är jag inne på den sista af Lampa
framställda principfrågan, jag vill yttra mig om. Läsa vi vers
helt som prosa? Det är min åsikt, att vi icke göra, och
Lampa har utan tvifvel rätt i att jag hade bort klargöra
saken närmare. Jag hade bort till detta område utsträcka
det elasticitetsbegrepp, som jag lagt till grund för
kvantitetens behandling. Våra föreställningar i allmänhet äro icke
identiska med sig själfva, som det heter i logiken; det gäller
de språkliga föreställningarne i en alldeles särskild grad.
Därför kan en språkform, i detta fall en viss
intensitetsfördelning te sig som riktig, ehuru den icke absolut utan blott
approximativt öfverensstämmer med hvad jag väntat, med
den minnesbild den gör anspråk på att motsvara. Inom en
latitud märka vi ingenting, därutanför ligger en zon, där vi
foga oss i det nya utan protest men förnimma en viss
spänning, sist kommer en punkt, då det icke längre håller ihop.
Af dessa betraktelser framgå de allmänna grunderna för
skaldens valfrihet. I förbigående må anmärkas, att Lampa
ej fullt klart tyckes ha fattat min elasticitetsteori. Han

1 Vid tvåstafviga ord har man hjälp af tonaliteten, hvars
karaktär vid stark intensitetsförsvagning utplånas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free