Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Versifikatoriska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VBRSIFIKATORISKA 8YNPUNKTER,
71
Den olika karaktären af de rim, som finnas inom de
af Beckman gifna klasserna utvåstafvigt eller kvinnligt"
och "trestafvigt eller löpande" rim gör, att man bestämdt
urskiljer olika kategorier, som borde omnämnts. Beckman
förkastar visserligen termen spondé och hänför alla tvåstafviga
takter, som innehålla två starktoniga stafvelser, till antingen
jamber eller trokéer. Men ur alla synpunkter måtte väl ett
rimpar som mildögd — vildögd eller trolös — rolös, vara vidt skildt
från alla — kalla och förtjäna ett särskildt omnämnande. Ännu
mer är detta fallet med de trestafviga Utgammal —
skjutgam-mal, som göra ett så helt annat intryck än löpande — köpande,
att de rent af måste anses bilda en särskild klass.
Detsamma gäller Nackabyn — Backabyn, som kanske inte böra
anses tvåtaktiga, utan "kretiska", som Minor och Brix kalla
motsvarande tyska och danska rim. Hela detta intressanta
kapitel är nu genomgående styfmoderligt behandladt, och jag
torde näppeligen ta fel, då jag antar att orsaken därtill
ligger dels hos hr Beckmans föregångare, dels i hans mer
accentuella än versifikatoriska intresse.
Jag har nu emellertid kommit fram till de rader, som
jag kritiserade i „min Verlaine-studie och för hvilka hr
Beckman dragit i härnad på ett tämligen öfverraskande sätt.
Framför allt har jag stannat i undran vid hans citat. Hvar
och en, som läser den ofvannämnda uppsatsen torde finna,
att jag verkligen intar en absolut motsatt ståndpunkt till
den hr Beckman har i sitt arbete och som han nu erkänner
var beroende på att han inte hade "in mente något fullt
belysande exempel", en onekligen rätt ledsam status då man
skrifver om en företeelse. Men genom att sätta.....i
stället för hela satser i de meningar af mig, som han
citerar, lyckas Beckman få fram att "öfverensstämmelsen är
så fullständig den rimligtvis kan bli". Jag önskar
naturligtvis inte vara i öfverensstämmelse med den mening, som
jag angriper. Hvad jag "påvisat" är kanske "utöfver" hr
Beckmans framställning, men främst är det gent emot den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
