Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Rosengren, Erik. Om identiteten af antikens kvantitet och den moderna fonetikens s. k. dynamiska accent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM IDENTITETEN AF ANTIKENS KVANTITET ETC. 101
dynamisk och emfatisk accent, tryck-accent, energisk accent
eller uttalsenergi, ljudstyrka, sensationsintensitet o. s. v. Dessa
olika namn kunna hänvisa på olika uppfattning af accentens
betydelse, men kunna ock allenast häntyda på de olika sidor,
tillfälliga eller väsentliga, som fått gifva namn åt saken.
Då verkligen uti beskrifningar på denna accent än den ena
och än den andra bestämningen fått tjänstgöra som
väsentlig karaktäristika, så torde vi böra utsträcka
undersökningen så, att alla dessa sidor passera revy.
En vanlig anledning till urskiljande af denna accent är
fysikens framhållande af ljudets egenskaper ton, längd och
styrka. Då man i moderna språk tyckt sig behöfva något
annat än ton eller tonhöjd och längd eller kvantitet för att
förklara versen, så har just styrkan kommit lägligt för att
lämna den saknade förklaringsgrunden.
Men då äfven fonetiken jämte den fysikaliska
beskrifningen på ljuden begagnat sig af fysiologiska
hjälpsynpunk-ter för bestämmande af språkljudens specifika klang, så har
man ock här användt fysiologiska bestämningar från sättet
att åstadkomma större styrka.
Emellertid liksom man från språkljudens olika
bildningssätt ej ovillkorligen får sluta till olika klang, så får man ej
från det fysiologiska bildningssättet göra ovillkorliga
slutsatser, när det gäller ljudstyrkan.
Ofta beskrifves denna accent, såsom skulle den bero
af den styrka, hvarmed luften utpressas ur lungorna, af den
energi, hvarmeé luften drifves genom röstspringan, af
trycket, af luftströmmens styrka, af talorganernas
ansättnings-energi o. d. Om hvar och en af dessa faktorer kan sägas,
att den i vissa fall och under vissa villkor berättigar att
sluta till ökad ljudstyrka, men att den förbjuder ett
universellt slutande beträffande alla ljuden eller i fråga om
stafvelsers jämförelse.
Muskel verksamheten är störst vid inandning och minst
vid utandning, men det är vid utandningen som språkljuden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
