Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Rosengren, Erik. Om identiteten af antikens kvantitet och den moderna fonetikens s. k. dynamiska accent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v om idestiteten af antikens kvantitet etc. 121
i ljudrörelsen eller öfverhufvud starkare irritament för
ljudförnimmelsen.
Den är icke heller starkare sensationsintensitet, för så
vidt denna är beroende af starkare irritament.
Den dynamiska accenten är helt enkelt förnimmelsen
af det relativa afståndet från en sonant till nästa eller från
ett sonoritetsmaximum till ett annat.
Den antika stafvelsekvantiteten var omedelbart
känslan af den rytmiska kärnan i en stafvelse enligt vanlig
indelning (natura), men då denna rytmiska kärna förändrades
vid stafvelsernas sammanläsning till ett ord eller till en
sats, så förändrades också kvantiteten i stafvelserna. Det
var den verkliga kvantiteten i det talade språket, i
satssammanhanget, som lades till grund för versbildningen. I
moderna språk är det också icke accenten i ordens
ordboksform utan i den formade satsen, som lägges till grund för
versbyggnaden. Båda betyda afståndet från vokal till vokal
i satsen.
Det visar sig således, att den rytmiska versbyggnadens
grund är densamma i alla tider och hos alla folk. Ty
rytmens grundval är något i människans natur inneboende, af
all reflexion oberoende samt för alla talande, ja, sannolikt
för alla hörande varelser gemensamt, något som af ingen teori
kan ändras och af ingen ovana förstöras eller utplånas.
Erik Rosengren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
