Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Paulson, Johannes. Strödda anteckningar till Natanael Beckmans “Grunddragen af den svenska versläran“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
40ha xnes paclsox.
lan hos Hesiodos, men det är svårt att afgöra, i hvilken
omfattning det är afsiktligt. Hos Vergilius uppgifves det
förekomma 924 gånger 1.
Pag. 79. not 1. Är verkligen ordleken grefvevapen:
gräfvevapen i Hagbergs Hamlet ett fullt säkert bevis för
tillvaron af s. k. Stockholms-e? Det är att märka att
ordleken förekommer i en prosadialog, dar författaren haft friare
händer i sin lek med ljud än t. ex. rim skulle tillåta2.
§ 41. B. anmärker att man gått for långt i att i
teorien fixera rimmet till versens slut och föreslår att vissa
kortare, rimmade verser fattas såsom samhöriga två och
två, t. ex. i Tegnérs krigssång. Han fortsätter: "En
liknande ändring får göras med V. Rydbergs "Barndomspoesien":
Ån där inne finns
Slottet som du minns,
Och där leker än den unge sagoprins.
De två första raderna utgöra en sextaktig vers,
rimmad på tredje och sjätte takten. Strofens sista vers är
femtaktig."
Viktor Rydberg skulle själf säkerligen gifva B. det
svaret, att han icke blott genom rimmet utan äfven genom
katalexen velat markera de båda första raderna som
själfständig vers. Hvad den sista raden beträffar är den
sextaktig (katalektisk, icke femtaktig).
Däremot är B. böjd att dela hvardera af följande
Wirsénska verser i två:
1 Hvad särskildt hexametern beträffar, så synes den
omständigheten, att det leoninska rimmet förekommer jämförelsevis ofta,
slutrimmet sällan, tyda på att denna vers bildar en för lång metrisk
period för att slutrimmet skulle med tillbörlig kraft göra sig
gällande. Därför böra vi ställa oss ännu mera kritiskt till antagandet,
att vi sporadiskt skulle i hexameterslut påträffa den afsiktliga
rimföljden ab-ab. — Gör sig icke också slutrimmet i nyare hexameter
jämförelsevis svagt gällande?
2 Jag har erinrat mig psalmbokens rim vederkvecker — betäcker
(psalm 1), men inte är det tillåtet att här statuera Stockholmsrim?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
