- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Andra årgången. 1902 /
205

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Palmgren, Aug. Om behofvet af jämte förslag till en reform i vårt kommateringsväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vårt kommateringsväsen.

205

Ingen har sedan dess, ej ens för en kort tid, eröfrat
landet. Därför fryser ej heller vattnet, icke en gång under
strängaste vinter. De få aldrig hvila, hvarken dag eller natt.
— Det nekande adverbialet här kan betraktas såsom en
appositiv förstärkning till satsens negativa innehåll i
allmänhet. Detta uppfattningssätt ger ock en naturlig och fullt
tillfredsställande förklaring öfver förekomsten af dubbel
negation, en företeelse som eljest måste förefalla som en språklig
vidunderlighet. Endast i sådan sats där fristående
bestämning med mer eller mindre påtaglig appositionsnatur
förekommer, kan ett dylikt bruk af dubbel negation vara
tänkbart. Oriktigt vore därför att skrifva t. ex.: Han skonade
icke hvarken vän eller fiende, ty skonade kan ej stå absolut,
utan objektet är här en oskiljaktig bestämning. Däremot
kan det heta: Han lät ej skrämma sig (,) hvarken af vän
eller fiende. Någon gång kan t. o. m. ett objekt intaga en
dylik fri ställning, då verbet är användt i absolut betydelse.
Så skulle det nog kunna sägas: Han fruktade icke Q
hvarken vän eller fiende (eller: Han fruktade icke — hvarken
vän eller fiende), ung. = han fruktade intet, således
hvarken vän eller fiende 1. något hvad det vara månde. En så
omfattande betydelse kan ej uttrycket få i vanliga fall, då
objektet träder oskiljaktigt och omedelbart till verbet: Han
fruktade hvarken vän eller fiende, ty här är alternativet af
andra objekt icke uteslutet.

Utan att synbart referera sig till något egentligt
hufvudord, vare sig utsatt eller underförstådt, synes äfven ett
jakande adverbial kunna på liknande sätt förekomma
såsom appositiv, sammanfattande eller utvidgande förstärkning
till satsens affirmativa innehåll i allmänhet, således mera för
att gifva starkare eftertryck åt omdömet i och för sig än
för att närmare modifiera detsamma. Mer eller mindre
gäller nog detta om flera af de förut anförda exemplen —
tilllägget och det före adverbialet innebär ock just en sådan
eftertrycklig appositiv sammanfattning af omdömet — men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free